Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "Their prices beat big-name stores, and the quality is just as good. | ShopMustangParts.com Reviews aD6g9E2.TDXB" gav 129686 sökträffar

SWEAH-doktorand utvärderar massexperiment

Under september och oktober undersöker skolelever, seniorer och andra intresserade vilka hinder som finns i Sveriges bostäder. Till sin hjälp har de en tumstock och en mobilapp. Och SWEAH-doktoranden Joakim Frögren, Lunds universitet, har en delstudie i sin avhandling baserad på projektet. Joakims Frögrens avhandlingsarbete handlar om samverkansforskning inom åldrande och hälsa. –      Min medverk

https://sweah.lu.se/artikel/sweah-doktorand-utvarderar-massexperiment - 2026-07-03

Möt en alumn: Alma Bergil

Alma har läst en kandidatexamen i psykologi genom fristående kurser. Idag arbetar hon som Head of Community & Communications på Pink Programming. Läs om Almas resa under och efter studierna och de tips och råd som hon vill ge till andra studenter! Vad jobbar du med idag? - Jag arbetar idag som Head of Community and Communications på Pink Programming i Malmö. Vi är en organisation som arbetar för e

https://www.psy.lu.se/artikel/mot-en-alumn-alma-bergil - 2026-07-03

Felix Danielsson - alumn från Economy and Society 2023

Att arbeta med människor från många olika bakgrunder, kulturer och nationaliteter är en av de största fördelarna med att studera kandidatprogrammet Economy and Society, enligt alumnen Felix Danielsson som tog examen från programmet 2023. Reds. anm: denna intervju gjordes 2024.Felix, du tog examen i juni 2023 och började arbeta som Junior Compliance Specialist på KPMG i september 2023. Kan du berät

https://www.ehl.lu.se/artikel/felix-danielsson-alumn-fran-economy-and-society-2023 - 2026-07-03

Is the world becoming a better place? Checkpoint Sweden

This article is over 5 years old, and the information may therefore be outdated. Is the world becoming a better place? This question will be asked by researchers when the first science week of the 350th anniversary celebration takes place in March. Debatt i Lund panellists will start off the week by approaching the question from different angles, followed by five days of discussions and lectures o

https://www.staff.lu.se/article/world-becoming-better-place-checkpoint-sweden - 2026-07-03

Artros på molekylär nivå - lär dig mer!

Amanda Sjögren, vars arbete vi tidigare skrivit om vid flertalet tillfällen, har nu färdigställt och fått sin första studie publicerad under sin tid som doktorand. Nedan beskriver Amanda forskningen som hon och hennes kollegor genomfört i studien.   En viktig del av artrosforskningen är inriktad på att fördjupa förståelsen av sjukdomen på molekylär nivå. Det finns inga botemedel mot artros men gen

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/artros-pa-molekylar-niva-lar-dig-mer - 2026-07-03

Så påverkar bilavgaser stadens fåglar

Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas negativa effekter. Nu visar forskning att även fåglar får mätbara förändringar i kroppen av nedsmutsande sotpartiklar som de andas in. De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar är väl studerade hos människor, men man vet fortfarande relativt lite om hur djur med annan fysiologi och olika andningssätt påverkas av förorenad luft. En ny avh

https://www.biologi.lu.se/artikel/sa-paverkar-bilavgaser-stadens-faglar - 2026-07-03

Forskning för excellens och samverkan, inte antingen eller

Fel att se på samhällsvetenskaplig forskning som antingen en jakt på publiceringar i smala vetenskapliga tidskrifter, eller samhällsnyttig. De problem som representanterna för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) lyfter fram är relevanta, men samtidigt väl kända och utmanade av enskilda forskare och finansiärer, menar organisationsforskaren Anna Jonsson. Samhällsnytta är en av flera

https://www.ehl.lu.se/artikel/forskning-excellens-och-samverkan-inte-antingen-eller - 2026-07-03

Vätgas av koldioxid och växtrester

En ny teknik som gör vätgas av rester från skogs- och jordbruket som i dag eldas upp är under utveckling vid Lunds universitet. Planen är effektiv tillverkning av en grön gas samhället behöver – och samtidigt dra ner på koldioxidutsläppen. Forskarnas europeiska konsortium har fått 37 miljoner kronor från EU:s innovationsfond för att förverkliga tekniken. Förnybar vätgas bedöms inte längre som en u

https://www.fysik.lu.se/artikel/vatgas-av-koldioxid-och-vaxtrester - 2026-07-03

Börjar typ 1 diabetes hos barn med förändrade tarmbakterier

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En liten undersökning har funnit att sammansättningen av tarmens bakterier hos vissa barn förändras ungefär ett år innan de insjuknar i typ 1 diabetes. Fyndet kan kanske bli ett framtida diagnostiskt test för sjukdomen. Det kan kanske ge en förklaring till varför barnen insjuknar. Det kan kanske bli en framtida beha

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/borjar-typ-1-diabetes-hos-barn-med-forandrade-tarmbakterier - 2026-07-03

Mäkta mycket medial medverkan i mars

Under mars figurerade flera av Rättssociologiska institutionens entiteter i medierna. En debattör, två experter och en uppmärksammad studie tog plats i fem olika nyhetstidningar. Det är den mest varierade mediala spridningen institutionen haft under en månad sedan maj 2020. Professor emeritus Håkan Hydén var först ut i medierna i mars med debattartikeln ”Rättslig reglering är alltid beroende av ac

https://www.soclaw.lu.se/artikel/makta-mycket-medial-medverkan-i-mars - 2026-07-03

Från sill till bläckfisk – tumlarens breda meny avslöjad

Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie tar forskare från Lunds universitet hjälp av dna-teknik för att kartlägga den lilla valens mångfacetterade matvanor. Torskfiskar, sillfiskar och smörbultar toppar tumlarens meny, men den trubbnosiga tandvalen verkar inte särskilt kräsen. En ny studie visar att tumlare i svenska vatten äter uppemot 40 olika bytesarter – från centimeterstora bottenfi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fran-sill-till-blackfisk-tumlarens-breda-meny-avslojad - 2026-07-03

Forskning om fetma och graviditetsdiabetes får stöd av Hjelt Diabetes Foundation

Vem är i riskzonen att utveckla graviditetsdiabetes och typ 2-diabetes? Varför utvecklar inte alla som har fetma typ 2-diabetes? Hjelt Diabetes Foundation ger stöd åt två forskare vid Lunds universitets diabetescentrum som söker nya svar på dessa frågor. Graviditetsdiabetes innebär att kroppen inte klarar av att tillverka tillräckligt med insulin under graviditeten. Den här formen av diabetes går

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-om-fetma-och-graviditetsdiabetes-far-stod-av-hjelt-diabetes-foundation - 2026-07-04

WordDiagsnotics vann Venture Cup – Startup of the year 2018!

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Beskriv hur du mår – en ny artificiell intelligens-algoritm ställer diagnos. AI (artificiell intelligens) och maskininlärning tar steget in i psykologmottagningen. En ny, unik algoritm ställer diagnos genom att analysera vilka ord patienten använder för att beskriva sitt mående. Metoden, som utvecklats av Katarina K

https://www.psy.lu.se/artikel/worddiagsnotics-vann-venture-cup-startup-year-2018 - 2026-07-03

De vill certifiera nöjesbranschen för att minska trakasserierna

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sexuella trakasserier och övergrepp är ett stort problem i dag, något som tydliggjorts med #metoo-rörelsen. Nu hoppas projektet VÅGA kunna ta grepp om nöjesbranschen och de övergrepp som sker där. Affärsidén går ut på att erbjuda klubbar, krogar och festivaler en certifieringsprocess med praktiska verktyg och metode

https://www.innovation.lu.se/artikel/de-vill-certifiera-nojesbranschen-att-minska-trakasserierna - 2026-07-03

Granbarkborrens arvsmassa kartlagd

Forskare har lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Genombrottet banar väg för ny forskning på barkborrarna och långt bättre möjligheter att effektivt bekämpa skadeinsekten som varje år kan fördärva mer än 100 miljoner kubikmeter granskog i Europa och Asien. Kartläggningen av skalbaggens arvsmassa (genom) ökar möjligheterna att förstå hur och varför granbarkborren blivit en mycket framg

https://www.biologi.lu.se/artikel/granbarkborrens-arvsmassa-kartlagd - 2026-07-03

Ny metod kan utvärdera läkemedel mot alzheimer

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Lundaforskare har tagit fram en metod som kan mäta effekten av olika lovande läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Med den nya metoden har forskarna kunnat se att en specifik läkemedelskandidat hindrar bildningen av de små proteinklumpar som tros skada nervcellerna i hjärnan. Forskarna hoppas nu att deras metod kan unde

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-kan-utvardera-lakemedel-mot-alzheimer - 2026-07-03

AI bedömer knärörelser bra – men har svårare för fotens rörelser

Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur artificiell intelligens (AI) kan användas för att analysera kroppens hållning och rörelser under en enbensknäböjning – en övning som ofta används inom idrottsmedicin och rehabilitering. Studien visar att AI kan matcha experternas bedömningar i flera moment. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JOSPT Methods, och visar att AI-baserad

https://www.medicin.lu.se/artikel/ai-bedomer-knarorelser-bra-men-har-svarare-fotens-rorelser - 2026-07-04

Lappländskt leddjursliv kartlagt i unik långtidsstudie

Antalet insekter i Europa har minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Men inte i fjällbjörkskogen i västerbottniska Ammarnäs. Här har forskare under 53 år kartlagt populationerna och kan i en ny studie konstatera att antalet insekter och spindlar är i princip detsamma som när studien inleddes på 60-talet. Ammarnäs är en liten fjällnära ort i Sorsele kommun, naturskönt belägen på näset mel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lapplandskt-leddjursliv-kartlagt-i-unik-langtidsstudie - 2026-07-03

Spenatens gåta löst – därför gör den oss starka

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nitrat, som förekommer naturligt i till exempel spenat, har en kraftigt positiv effekt på muskelstyrka. Nu har forskare vid Karolinska Institutet lyckats förklara vad det beror på, genom att identifiera två relevanta proteiner som ökar i musklerna efter intag av nitrat. I undersökningen fick möss nitrat via sitt dri

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/spenatens-gata-lost-darfor-gor-den-oss-starka - 2026-07-03