Sökresultat

Heart attack and stroke are common complications of diabetes, as the body's ability to repair and form vessels is impaired. Researchers at Lund University have developed a new substance with the capacity to stimulate vascular repair response and the formation of vessels. In diabetes, the body's ability to repair vascular damage caused by the disease is impaired, which can lead to complications suc

https://www.ludc.lu.se/article/new-peptide-may-reduce-risk-diabetes-complications - 2026-04-29

Petter Pilesjö, Abdulghani Hasan, and Andreas Persson were tired of the feeling of writing articles and presenting at conferences without anything happening. Learn how they went from research results to making use of their findings by starting the company PluvioFlow. Petter Pilsjö is a Professor at Lund University Centre for Geographical Information Systems (GIS Centre), as well as a founder of Pl

https://www.staff.lu.se/article/they-started-company-spread-their-research-findings-we-need-get-better-handling-floods - 2026-04-30

Petter Pilesjö, Abdulghani Hasan, and Andreas Persson were tired of the feeling of writing articles and presenting at conferences without anything happening. Learn how they went from research results to making use of their findings by starting the company PluvioFlow. Petter Pilsjö is a Professor at Lund University Centre for Geographical Information Systems (GIS Centre), as well as a founder of Pl

https://www.innovation.lu.se/en/article/they-started-company-spread-their-research-findings-we-need-get-better-handling-floods - 2026-04-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Våra muskler gör att vi kan andas, röra oss och springa. Träning förbättrar vår hälsa och kan till och med förhindra många sjukdomar. - Jag tycker att musklers betydelse är underskattad, säger Jorge Ruas, docent vid Karolinska Institutet och mottagare av Leif C Groop-priset för framstående diabetesforskning. Jorge R

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ar-muskeln-den-nya-hjarnan - 2026-04-29

I en uppslukande fusion av musik, AI och interaktivt samspel med publiken utforskar Yūrei hur digital teknik kan forma framtidens scenkonst. Yūrei är konst, teknik – och i grunden utvecklad ur Alexandra Huang-Kokinas forskningsprojekt OPERAI. Yūrei undersöker hur AI kan öka tillgängligheten till och omforma publikens engagemang för klassisk musik och opera över kulturella och socioekonomiska gräns

https://www.ehl.lu.se/artikel/opera-och-ai-forenas-i-yurei-ghost-ai-empire - 2026-04-29

Lunds universitet har tilldelats EU-bidrag på 90 miljoner kronor för ett nytt internationellt doktorandprogram inom regenerativ medicin och avancerade terapiläkemedel. Målet är att stärka miljön för regenerativa medicin och ATMP i Europa och underlätta samarbetet mellan forskning och klinisk tillämpning. Det började som en idé på Lunds Stamcellscentrum att utbilda en ny generation experter inom re

https://www.medicin.lu.se/artikel/90-miljoner-till-doktorandprogram-i-regenerativ-medicin-och-atmp - 2026-04-30

Hösten 1968 kom det första numret av LUM ut. Från att ha varit ett rent informationsblad utvecklades LUM under 70-talet till en journalistisk tidning som var tidigt ute med att anställa vetenskapsjournalister. I takt med att internet vann mark glesades utgivningen ut, fast LUM har enligt läsarundersökningar ändå haft sin relevans. Men nu läggs tidningen ner och vi ser tillbaka på åren som gått. De

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lum-en-tidsspegel-sedan-1968 - 2026-04-30

Inom medicinsk forskning görs betydande insatser med att kartlägga genomet för att patienter med sällsynta sjukdomar ska kunna få en diagnos. Genom ny teknologi får vi svaret på flera tidigare olösta gåtor. Spinocerebellär ataxi typ 4 har varit ett av dessa svårlösta fall och där en forskargrupp i Lund nu identifierat vilken gen som ligger bakom de svåra sjukdomssymtomen. Nära en halv miljon männi

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskare-har-lost-gata-om-arftlig-ataxisjukdom - 2026-04-29

Inom medicinsk forskning görs betydande insatser med att kartlägga genomet för att patienter med sällsynta sjukdomar ska kunna få en diagnos. Genom ny teknologi får vi svaret på flera tidigare olösta gåtor. Spinocerebellär ataxi typ 4 har varit ett av dessa svårlösta fall och där en forskargrupp i Lund nu identifierat vilken gen som ligger bakom de svåra sjukdomssymtomen. Nära en halv miljon männi

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/forskare-har-lost-gata-om-arftlig-ataxisjukdom - 2026-04-29

Den 13 februari genomfördes den första stamcellstransplantationen i studien STEM-PD. Det är den första av åtta patienter med Parkinsons sjukdom som får nya dopaminproducerande stamceller transplanterade och det är första gången cellerna testas kliniskt i patienter. Transplantationen genomfördes vid Skånes universitetssjukhus och produkten som transplanterades har utvecklats av forskare vid Lunds u

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/milstolpe-stamcellsbaserad-terapi-vid-parkinson-forsta-patienten-transplanterad - 2026-04-29

Genom att analysera små blåsor som hjärncellerna släpper ifrån sig för att kommunicera med omgivningen, mikrovesiklar, kartlägger forskare vid Lunds universitet vad som sker i hjärnan hos strokepatienter. Mikrovesiklar kan mätas i blodet och studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Stroke, ökar förståelsen av stroke och öppnar dörrar för nya behandlingsstrategier.Stroke orsakad av b

https://www.medicin.lu.se/artikel/sparamnen-i-blodet-speglar-vad-som-sker-i-hjarnan-vid-stroke-2 - 2026-04-29

Genom att analysera små blåsor som hjärncellerna släpper ifrån sig för att kommunicera med omgivningen, mikrovesiklar, kartlägger forskare vid Lunds universitet vad som sker i hjärnan hos strokepatienter. Mikrovesiklar kan mätas i blodet och studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Stroke, ökar förståelsen av stroke och öppnar dörrar för nya behandlingsstrategier.Stroke orsakad av b

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/sparamnen-i-blodet-speglar-vad-som-sker-i-hjarnan-vid-stroke - 2026-04-29

Den 8 december invigdes MoRe-Lab (Movement & Reality Lab), en ny testmiljö för experimentell hälsovetenskap vid Lunds universitet. Samtliga av dagens tre visningar var fullbokade och frågorna många. Konkreta idéer om framtida samarbeten såg dagens ljus och nya kontakter knöts.  Spannet bland deltagarna var stort och det fann docent Steven Schmidt, direktör för MoRe-Lab, särskilt glädjande. − MoRe-

https://www.medicin.lu.se/artikel/smakstart-more-lab - 2026-04-29

Professorn och melanomexperten Christian Ingvar har sett soltrender komma och gå. Personligen tar han lätt på ungdomstrenden med att ”maxa” solningen med hjälp av UV-appar. Men han är tydlig med sakfrågan: att bränna sig är skadligt, och svenskar måste behålla sin medvetenhet om nackdelar med solandet. Det farliga melanomet tror han är här för att stanna – men förhoppningsvis så tunt att det kan o

https://www.medicin.lu.se/artikel/experten-om-ungas-soldyrkan-sakert-solande-finns-inte - 2026-04-30

Amanda Sjögren, vars arbete vi tidigare skrivit om vid flertalet tillfällen, har nu färdigställt och fått sin första studie publicerad under sin tid som doktorand. Nedan beskriver Amanda forskningen som hon och hennes kollegor genomfört i studien.   En viktig del av artrosforskningen är inriktad på att fördjupa förståelsen av sjukdomen på molekylär nivå. Det finns inga botemedel mot artros men gen

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/artros-pa-molekylar-niva-lar-dig-mer - 2026-04-29

Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas negativa effekter. Nu visar forskning att även fåglar får mätbara förändringar i kroppen av nedsmutsande sotpartiklar som de andas in. De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar är väl studerade hos människor, men man vet fortfarande relativt lite om hur djur med annan fysiologi och olika andningssätt påverkas av förorenad luft. En ny avh

https://www.biologi.lu.se/artikel/sa-paverkar-bilavgaser-stadens-faglar - 2026-04-29

Fel att se på samhällsvetenskaplig forskning som antingen en jakt på publiceringar i smala vetenskapliga tidskrifter, eller samhällsnyttig. De problem som representanterna för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) lyfter fram är relevanta, men samtidigt väl kända och utmanade av enskilda forskare och finansiärer, menar organisationsforskaren Anna Jonsson. Samhällsnytta är en av flera

https://www.ehl.lu.se/artikel/forskning-excellens-och-samverkan-inte-antingen-eller - 2026-04-29

En ny teknik som gör vätgas av rester från skogs- och jordbruket som i dag eldas upp är under utveckling vid Lunds universitet. Planen är effektiv tillverkning av en grön gas samhället behöver – och samtidigt dra ner på koldioxidutsläppen. Forskarnas europeiska konsortium har fått 37 miljoner kronor från EU:s innovationsfond för att förverkliga tekniken. Förnybar vätgas bedöms inte längre som en u

https://www.fysik.lu.se/artikel/vatgas-av-koldioxid-och-vaxtrester - 2026-04-29

Artrosportalen försöker i så stor utsträckning som möjligt skriva om artros i alla kroppens olika leder, men då mängden forskningsartiklar skiljer sig åt på olika områden är det ibland svårt. Vi har nu fått möjlighet att intervjua tre experter på artros i handens leder. Genom det har vi fått hjälp att besvara bl.a. några av de frågor vi upplever vanliga i vår kontaktmail samt i våra sociala kanale

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/tema-artros-i-handled-och-fingrar - 2026-04-29

Nästa år firar Campus Helsingborg 25 år. Med utgångspunkt i dagens verksamhet och åren som gått blickar rektor Charlotta Johnsson framåt mot åren som kommer och i vilken riktning den livfulla 25-åringen är på väg. När Campus Helsingborg snart fyller 25 år, kan jag inte låta bli att dra paralleller till en 25-­åring i livet. Det är en ålder präglad av potential och energi, men också av en trygg för

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/gastkronika-en-25-aring-blickar-framat - 2026-04-30