Nytt nummer av Upptecknaren ute

Aktuell insamling och forskning vid Folklivsarkivet.

– Publicerad den 13 januari 2021

Ladda ner Upptecknaren i pdf-format

Förord av Karin Gustavsson

Enligt Svenska akademiens ordbok betyder ”Upptecknare” en ”person som upptecknar ngt”. Det är en avledning av verbet ”uppteckna”. Med det avses att skriva upp, anteckna, fästa i skrift på papper, och då i synnerhet muntliga utsagor. Denna utgåva av Upptecknaren är resultatet av många människors arbete med att just uppteckna, och sedan analysera och bearbeta det upptecknade. Redan på 1840-talet inledde Nils Månsson Mandelgren sitt arbete med att uppteckna alla möjliga uttryck för den folkliga kultur som han såg omkring sig. I hans samling finns en mängd dokument som vittnar om hans mycket breda intresseområden på en lång rad fält. Andreas Alm beskriver i sin artikel Mandelgrens ambitioner i huvudstaden på 1840-talet, där han bland annat lämnade ett förslag till utformningen av en nationalmuseibyggnad och sedan under lång tid fortsatte att agera i frågor som rörde de offentligt ägda konstsamlingar som skulle visas i byggnaden.

Betydligt nyare uppteckningsarbete ligger bakom artiklarna av Robert Willim, Markus Idvall och Jakob Löfgren. De är alla forskare i etnologi i Lund och har använt sig av svar på frågelistor som skickats ut från Folklivsarkivet som en metod för materialinsamling till sin forskning. Människor har skrivit ned och delat med sig av minnen och erfarenheter av de olika fenomen som de olika forskningsprojekten haft fokus på. Robert Willim skriver på temat ”Uppkopplade hem” om hur ny teknik påverkar våra hemmiljöer. Inför 20-årsjubileet av Öresundsbrons invigning initierades ett projekt som undersökte brons betydelse, som Markus Idvall utgår från. Jakob Löfgren bedriver forskning om pojkskap i svenskspråkig miljö. I sin artikel beskriver han sina metodologiska överväganden vid användandet av frågelistor i samarbete med Folklivsarkivet och Svenska litteratursällskapet i Finland.

En donation i form av ett mindre gårdsarkiv som lämnades till Folklivsarkivet 2019 utgör grunden för Karin Gustavssons artikel. Bevarade dokument från personer och platser som kanske inte haft avgörande betydelse för den stora, nationella historien måste också bevaras för att en allsidig historieskrivning ska vara möjlig. Befintliga samlingar utgör också grunden för Patrik Sandgrens artikel, där han utforskar spelmannen Henning Lindbergs verksamhet, bland annat som folkmusikupptecknare, under första halvan av 1900-talet. Patrik tecknar också ett porträtt av folkmusikprofilen Christer Lundh, som avled 2020. I årets Upptecknaren har vi också glädjen att ta del av en text om den världsberömde skånske kompositören och organisten Karl-Erik Welin, författad av hans bror Georg Welin.
2020 präglades av en global pandemi, drygt 100 år efter att spanska sjukan plågade världen. I Börringe i södra Skåne uppfördes då ett epidemisjukhus. Med utgångspunkt i denna byggnad berättar Lennart Börnfors om bygden och människorna där utifrån några av sin farbror Martin Svenssons fotografier, som ingår i Folklivsarkivets bildsamlingar.

Vad är en tradition, och hur uppstår traditioner? Gabi Louisedotter visar i sin artikel om Sten Stures ben hur ett hugskott från en privatperson efter kort tid har presenterats som en tradition i massmedier, utan någon faktakontroll. På så sätt har kännedomen om en tradition som egentligen inte finns spridits, och kanske har genom detta en tradition faktiskt uppstått.
I Upptecknaren fäster vi berättelser i skrift, och vill på så sätt stimulera både till läsning och till användning av Folklivsarkivets varierande samlingar.