Sökresultat

Att leva med bipolär sjukdom är att ständigt balansera mellan ytterligheter – något som kan bli extra svårt om diagnosen möts av tystnad och stigmatisering. För att synliggöra psykisk ohälsa och varför det angår oss alla, även på jobbet, har fem LTH-institutioner gått samman och bjudit in föreläsaren Henrik Wahlström. I sin presentation delar han med sig av sina egna erfarenheter av bipolär sjukdo

https://www.lthin.lth.se/artikel/2026/livet-pa-balansbommen-att-prata-om-psykisk-ohalsa-pa-jobbet - 2026-05-15

Koldioxidinfångning och kartläggning av urskogar står i fokus när ”Jan Hain Stiftelse för Vetenskaplig Teknisk forskning inom miljö och klimat” utser 2024-års stipendiater: Helena Svensson, docent i kemiteknik och Anders Ahlström, docent i naturgeografi och ekosystemvetenskap. Stiftelsen är en av fyra inom Hain Stiftelser – och ytterligare nio stipendiater inom medicin och humaniora tilldelas mede

https://www.lthin.lth.se/artikel/2024/koldioxidinfangning-och-urskogar-i-centrum-nar-stipendiater-utses-av-miljo-och-klimatstiftelse - 2026-05-15

Hyggesfria metoder för skogsbruk har seglat upp som en lösning för att få skogen att bidra till fler nyttor. Syftet är att skogsbruket ska bli mer hållbart, men det finns många utmaningar som nu ska övervinnas i ett nytt projekt där fem organisationer testar hyggesfritt skogsbruk i praktiken. I Bockeboda utanför Kristianstad testas framtidens hyggesfria skogsbruk i projektet Adaptivt Skogsbruk. Fe

https://www.mgeo.lu.se/artikel/hyggesfritt-okar-har-testas-framtidens-skogsbruk - 2026-05-15

Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Pettersson ger exempel. I takt med ökande globalisering forslas inte bara människor och varor runt jordklotet i allt större omfattning. Också växte

https://www.biologi.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2026-05-15

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I ett internationellt samarbete mellan forskare i Sverige, Danmark och Spanien undersöktes om barns gener programmeras annorlunda om den gravida kvinnan med ett BMI på över 30 genomgick livsstilsinterventioner. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Diabetes. Under det senaste decenniet har kunskapen ökat om

https://www.medicin.lu.se/artikel/kan-livsstilsinterventioner-hos-gravida-med-fetma-paverka-fostrets-gener - 2026-05-15

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. – IdeS-enzymet är det mest överraskande fyndet under min forskarbana. Enzymet kommer från en farlig bakterie, men kan användas för behandling av svåra sjukdomstillstånd. Och det påverkar bara ett enda av kroppens tusentals proteiner, så det är mer målinriktat än de flesta läkemedel. Det är en fullständigt unik egens

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/malstyrt-enzym-fran-mordarbakterier-raddar-njursjuka - 2026-05-15

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Flera studier har undersökt och funnit ett starkt samband mellan diabetes och demens. Den förhöjda risken att insjukna i en demenssjukdom gäller både vid typ 1 och typ 2 diabetes. En väsentlig del av risken utgörs av alltför höga blodsockervärden. I en studie från University of California, San Francisco, USA, analys

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/langvariga-hoga-blodsockervarden-okar-risken-demens - 2026-05-15

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Diabetessjukdomarna har haft många namn. Från de som fanns innan insulinbehandling introducerades, sjukdomen beskrevs då som en mild form, en svårartad och en farlig till dagens mångfald av olika diabetessjukdomar. Den alltmer brokiga bilden är ett resultat av de växande insikterna om orsaken till sjukdomen och om v

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/en-allt-mer-komplex-karta-av-diabetesformer - 2026-05-15

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Tre forskare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet har sammanställt en antologi som ifrågasätter uppfattning om en flyktingkris år 2015. Boken undersöker även hur Tyskland, Sverige och Danmark använder byråkrati för att kontrollera, disciplinera och forma asylsökandes liv. År 2015 anlände över 1

https://www.soclaw.lu.se/artikel/hur-nordeuropeiska-valfardsstater-anvander-byrakratiskt-vald-mot-asylsokande - 2026-05-15

Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan fördubblats på gårdar med ekologisk odling jämfört med på konventionella gårdar. Det är välkänt att ekologiskt jordbruk gynnar biologisk mångfald

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2026-05-15

Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Pettersson ger exempel. I takt med ökande globalisering forslas inte bara människor och varor runt jordklotet i allt större omfattning. Också växte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2026-05-15

Hyggesfria metoder för skogsbruk har seglat upp som en lösning för att få skogen att bidra till fler nyttor. Syftet är att skogsbruket ska bli mer hållbart, men det finns många utmaningar som nu ska övervinnas i ett nytt projekt där fem organisationer testar hyggesfritt skogsbruk i praktiken. I Bockeboda utanför Kristianstad testas framtidens hyggesfria skogsbruk i projektet Adaptivt Skogsbruk. Fe

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hyggesfritt-okar-har-testas-framtidens-skogsbruk - 2026-05-15

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hur påverkar den digitala tekniken vår arbetssituation? Hjälper eller stjälper den oss i vårt arbete? Kan information som samlas in om våra arbetsuppgifter breda vägen för äldre former av styrning och arbetsledning? Detta är några av frågorna som diskuteras i forskningstemat Digiwork på Pufendorfinstitutet.Under sju

https://www.pi.lu.se/artikel/digital-teknik-pa-jobbet-ar-ett-tveeggat-svard - 2026-05-15

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Han är doktor i fysikalisk kemi sedan 1962 och en av universitetets längst tjänstgörande professorer. Initiativtagare till både forskningsbyn Ideon och det tvärvetenskapliga Pufendorfinstitutet. I samband med att en av universitetets giganter nu blir emeritus frågar vi vad som rör sig i huvudet på Sture Forsén.– Mit

https://www.pi.lu.se/artikel/i-huvudet-pa-sture-forsen-professor-i-fysikalisk-kemi-och-en-av-initiativtagarna-till - 2026-05-15

Jobbar du med grafisk form, uppslukas av spelutveckling eller designar smycken i ett eget företag? Kultur och kreativa uttryck som affärsidé är en tydligt växande arbetsmarknad i Sverige. Men många i dessa yrkesgrupper behöver riktade stödinsatser för att kunna utvecklas och hitta kunder och samarbetsparter. Under flera år har vårt intresse av kultur och kreativa uttryck ökat kraftigt. Mycket kan

https://www.ses.lu.se/artikel/kulturella-och-kreativa-naringar-utvecklas-bast-med-skraddarsydda-insatser - 2026-05-15

Att sjunga kan vara en ren hälsokur. Sången involverar både dina känslor, tankar och kropp och må-bra-hormonet oxytocin höjs och stresshormonet kortisol sjunker. Sång följer oss från vaggan till graven och länkar samman oss som människor. Men vad sjunger barn i skolan, hur mycket och på vilket sätt? Det intresserar David Johnson, forskare på Musikhögskolan i Malmö, i sin avhandling ”Raising voices

https://www.mhm.lu.se/artikel/barnens-sang-en-lank-till-sig-sjalva-och-andra - 2026-05-15

Danmark har ett försprång på 30 år när det gäller arbetet mot gängkriminalitet. Och deras kriminalitet ser annorlunda ut, något som svenska politiker bör ha i åtanke när de sneglar på danskt polisarbete. Det menar kriminologen David Sausdal som forskat om danskt gängvåld och brottslighet över landsgränser. – Att man i Danmark gjort många saker rätt när det gäller att få bukt med gängvåld är helt u

https://www.sam.lu.se/artikel/danmark-har-ett-30-arigt-forsprang-i-arbetet-mot-gangvald - 2026-05-15

I våras föll domen i ett av förra årets medialt mest uppmärksammade brottsmål. Oväntade klottrare fick ovanligt hårda straff för att ha målat graffiti på tåg under flera års tid. Poliser och politiker beskrev gärningsmännen som maniska i sin skadegörelse och att de bara var ville förstöra så mycket som möjligt. En ny sociologisk studie vid Lunds universitet visar att graffitimålarna har drivkrafte

https://www.sam.lu.se/artikel/vaktare-och-overvakningskameror-gor-det-meningsfullt-att-mala-graffiti-pa-tag - 2026-05-15

Kriget i Ukraina har pågått i ett år. Förödelsen är enorm liksom brotten mot de mänskliga rättigheterna. Än så länge talas det mest om vapenleveranser och väldigt lite om diplomati. När är diplomatiska samtal rätt? Intervju med Karin Aggestam, professor i statsvetenskap och expert på diplomati och fredsprocesser. – Rysslands invasion av Ukraina är ett kristallklart exempel på ett folkrättsvidrigt

https://www.sam.lu.se/artikel/har-diplomatin-spelat-ut-sin-roll - 2026-05-15

I Sverige är grupptalan – som i det pågående Aurora-målet där 300 ungdomar stämmer staten för bristande klimatpolitik – en ovanlig företeelse. Alltför ovanlig menar rättssociologen Michael Molavi. Han menar att Sverige skulle vinna på fler grupptalsmål och förordar därför att staten ska finansiera rättegångskostnaderna. Den 21 mars meddelade Nacka tingsrätt att ungdomsgruppen Auroras stämningsansö

https://www.sam.lu.se/artikel/borde-staten-betala-auroras-klimatstamning - 2026-05-15