Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "Cheap fc coins Buyfc26coins.com is EA Sports official for FC 26 coins This is the fastest coins site..SrCq" gav 35809 sökträffar

Gravida med typ 1-diabetes och högt blodsocker har ökad risk att föda för tidigt

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Gravida med typ 1-diabetes löper en högre risk att barnet föds för tidigt. Risken ökar när blodsockernivån stiger, men även kvinnor som håller en rekommenderad nivå löper risk att föda för tidigt. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet och Sahlgrenska Akademin som publiceras i Annals of Internal

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gravida-med-typ-1-diabetes-och-hogt-blodsocker-har-okad-risk-att-foda-tidigt - 2026-04-23

Antalet unga typ 1 diabetiker grovt underskattat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Antalet ungdomar och unga vuxna i Sverige som har typ 1-diabetes har sannolikt underskattats grovt och kan vara 2-3 gånger fler än beräknat. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, som genomförts med hjälp av Nationella Diabetesregistret. Den så kallade Diabetes Incidens Studien, DISS, har sedan 1983 följt nyi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/antalet-unga-typ-1-diabetiker-grovt-underskattat - 2026-04-23

Screening identifierar högriskbarn

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I Skåne kan nyfödda screenas för typ 1-diabetes och celiaki. Fler än beräknat har visat sig ha förhöjd risk att bli sjuka och ett trettiotal barn i Skåne har redan rekryterats till forskningsstudier som syftar till att förhindra sjukdomarna. I somras inleddes en stor screening av nyfödda barn i Skåne som ska pågå ti

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/screening-identifierar-hogriskbarn - 2026-04-23

De flesta typ 1 diabetiker producerar eget insulin

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Med en ny och mycket känslig metod har brittiska forskare visat att kroppen även efter långvarig typ 1 diabetes fortsätter att producera insulin i små mängder. Det bevisar att det finns levande insulinceller kvar, menar de och argumenterar för att upptäckten kan vara viktig enligt devisen "så länge det finns liv fin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/de-flesta-typ-1-diabetiker-producerar-eget-insulin - 2026-04-23

Enbart lätt förhöjt blodsocker ökar risken för hjärtsjukdom

I slutet av 1990-talet sänktes blodsockergränsen för när diagnosen typ 2 diabetes ska ställas. Anledningen var att vården och behandlingen kommer för sent i sjukdomsprocessen, många hade redan komplikationer innan de fick diagnosen. Nu visar ny forskning från Norge att risken för hjärt- kärlsjukdom ökar även vid enbart ett måttligt förhöjt blodsocker, ett värde under gränsen för diabetes. Den nors

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/enbart-latt-forhojt-blodsocker-okar-risken-for-hjartsjukdom - 2026-04-23

Största riskerna vid typ 2-diabetes

Risken för diabeteskomplikationer varierar kraftigt mellan olika individer. Några lever relativt friska med sjukdomen i flera decennier, andra drabbas betydligt snabbare och av allvarliga hälsoproblem. Enligt forskare är det de typ 2 diabetiker som fick sin diagnos tidigt, som har högt fasteblodsocker och stort midjemått. I en artikel i tidskriften Journal of Diabetes and its Complications har for

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/storsta-riskerna-vid-typ-2-diabetes - 2026-04-23

Ljuset kan ha betydelse för blodsockervärdet

Tidpunkten för när du under dygnet exponeras för starkt ljus kan ha betydelse för dina blodsockervärden efter en måltid och för din energiförbrukning när du sover. Detta gäller, enligt en liten studie i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia, för överviktiga och insulinresistenta vuxna personer, en inte ovanlig kombination. Det är holländska forskare vid universitetet i Maastricht som har unde

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ljuset-kan-ha-betydelse-blodsockervardet - 2026-04-23

Charlotte Ling får stort anslag för klinisk diabetesforskning

Stort grattis till Charlotte Ling som får ett anslag på fem miljoner danska kronor från Novo Nordisk Foundation. Det handlar om klinisk forskning inom precisionsmedicin med epigenetisk analys av blod från 13 000 personer. Charlotte Ling, som är professor i diabetesforskning och med ett särskilt fokus på epigenetik, har under tio år forskat på epigenetiska biomarkörer som kan förutspå hur patienter

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/charlotte-ling-far-stort-anslag-klinisk-diabetesforskning - 2026-04-23

På policyspaning i Bryssel

Hallå där forskningskoordinator Marianne Hall och professor Henrik Smith, båda CEC, som nyligen varit på policyspaning i Bryssel med forskare från profilområdet Naturbaserade framtidslösningar. Berätta Marianne, varför reste ni till Bryssel? – Vi ville komma ner till Bryssel och diskutera på plats med företrädare för kommissionen, folkvalda och intresseorganisationer om vilka forsknings- och kunsk

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/pa-policyspaning-i-bryssel - 2026-04-23

"The final countdown för genetiken"

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskarna vet i dag en hel del om vad som kan orsaka typ 2 diabetes. I ett nytt svenskt-finskt forskningsprojekt ska man ta reda på vad som tvärtom skyddar mot sjukdomen. - It’s the final countdown för genetiken, säger professor Leif Groop, koordinator för Lunds universitets Diabetescentrum och en av de främsta diab

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/final-countdown-genetiken - 2026-04-24

Samverkan i praktiken – tjänstevetenskap och politik

Hur når vi verklig påverkan med vår forskning och hur ska vi samverka för att forskningsresultat ska få genomslag? Ett sätt är att delta i sammanhang där beslutsfattarna sitter. Två nyligen genomförda aktiviteter har varit på EU-nivå och i riksdagen. Diskussion i Europaparlamentet om hur mobilitet påverkar bostads- och klimatkrisenHur parkeringspolitik påverkar både bostadsbristen och klimatomstäl

https://www.ses.lu.se/artikel/samverkan-i-praktiken-tjanstevetenskap-och-politik - 2026-04-23

Protein kopplad till aggressiv hudcancer

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I Sverige drabbas drygt 4 000 personer varje år av malignt melanom. Sjukdomen är den allvarligaste formen av hudcancer och antalet fall ökar för varje år, vilket har gjort hudcancer till en av våra vanligaste cancerformer. Nu har ett forskarteam från Lunds universitet studerat ett protein som reglerar den gen som är

https://www.medicin.lu.se/artikel/protein-kopplad-till-aggressiv-hudcancer - 2026-04-24

Så ska forskningen inom precisionsmedicin bli mer träffsäker

En viktig målsättning med precisionsmedicin är att minska risken för fel och att göra rekommendationer inom hälso- och sjukvården mer träffsäkra, men för att nå hela vägen krävs bättre evidens. Ett internationellt konsortium lett av Paul Franks vid Lunds universitet presenterar nya riktlinjer som kan bidra till att öka den kliniska relevansen av forskning inom precisionsmedicin. Författarna till e

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-ska-forskningen-inom-precisionsmedicin-bli-mer-traffsaker - 2026-04-24

FN:s klimatrapport 28 februari: Hur sårbara är vi, och hur kan vi anpassa oss?

Hur sårbar är mänskligheten inför klimatförändringarna? Och hur har de redan idag påverkat människor runt om på jorden? Det är några av de frågor som besvaras av FN:s klimatpanel den 28:e februari. I slutrapporten deltar tre forskare från Sverige varav två – Martina Angela Caretta och Emily Boyd – kommer från Lunds universitet. Under tre års tid har cirka trehundra toppforskare från hela världen g

https://www.sam.lu.se/artikel/fns-klimatrapport-28-februari-hur-sarbara-ar-vi-och-hur-kan-vi-anpassa-oss - 2026-04-23

Väntat och oväntat tio år efter Parisavtalet

Det har gått ett decennium sedan världens länder skrev under Parisavtalet. Statsvetaren Fariborz Zelli summerar vad som överraskat – både positivt och negativt – i klimatpolitiken under de senaste tio åren och blickar även framåt. Vilken har varit den största framgången med Parisavtalet hittills?Jag skulle nog säga att den största framgången är att FN lyckats behålla sin centrala roll i det global

https://www.sam.lu.se/artikel/vantat-och-ovantat-tio-ar-efter-parisavtalet - 2026-04-23

Skadlig exponering vid metallåtervinning

Återvinningsindustrin för metaller växer, inte minst genom nya metaller i elektroniska komponenter. Lundaforskare har undersökt inandningsluften på 13 återvinningsföretag i Sverige. Bland resultaten syns höga blyhalter och ett stort antal metaller i blodet hos dem som arbetar med återvinningen. Olika former av metaller ingår i, och är en förutsättning för, tillverkningen av de flesta produkter i d

https://www.medicin.lu.se/artikel/skadlig-exponering-vid-metallatervinning - 2026-04-24

Kampen mot kunskapsresistens förbiser vårt evolutionära arv

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sanningssökande och vetgirighet sägs vara unikt mänskliga särdrag. “Men grupptillhörighet är viktigare. Vi slutar lyssna till fakta om de nya insikterna äventyrar vår plats i gruppen”, säger Mikael Klintman, professor i sociologi. Men det finns knep att ta till. Nya berättelser om klimat, GMO, vaccination och andra

https://www.soc.lu.se/artikel/kampen-mot-kunskapsresistens-forbiser-vart-evolutionara-arv - 2026-04-23

Tre i rad – hattrick för hjärnelektroder

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. För att studera hur hjärnan fungerar och utveckla nya tekniker för behandling av neurologiska sjukdomar har forskare vid Lunds universitet utvecklat vävnadsvänliga och flexibla mikroelektroder som är ungefär en tiondel så tjocka som ett hårstrå. Nu har tre av doktoranderna i forskargruppen precis disputerat. Hjärnan

https://www.medicin.lu.se/artikel/tre-i-rad-hattrick-hjarnelektroder - 2026-04-23

Våra känslor för naturen påverkar hur vi hjälper pollinatörer i våra trädgårdar

Hur vi känner inför naturen påverkar vilka trädgårdsinsatser vi väljer och hur mycket de faktiskt hjälper pollinatörer. I en ny studie från Lunds universitet blir sambandet extra tydligt mot bakgrund av samhällets omfattande urbanisering, där både gröna ytor och människors praktiska naturkontakt minskar. Forskarna visar också att trädgårdar blir mest värdefulla när långlivade planteringar priorite

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vara-kanslor-naturen-paverkar-hur-vi-hjalper-pollinatorer-i-vara-tradgardar - 2026-04-23

Våra känslor för naturen påverkar hur vi hjälper pollinatörer i våra trädgårdar

Hur vi känner inför naturen påverkar vilka trädgårdsinsatser vi väljer och hur mycket de faktiskt hjälper pollinatörer. I en ny studie från Lunds universitet blir sambandet extra tydligt mot bakgrund av samhällets omfattande urbanisering, där både gröna ytor och människors praktiska naturkontakt minskar. Forskarna visar också att trädgårdar blir mest värdefulla när långlivade planteringar priorite

https://www.mgeo.lu.se/artikel/vara-kanslor-naturen-paverkar-hur-vi-hjalper-pollinatorer-i-vara-tradgardar - 2026-04-23