Sökresultat

Hur bör Rysslands krig mot Ukraina omforma vårt sätt att undervisa i internationella relationer (IR) och EU-studier? I en banbrytande ny artikel argumenterar professor Ian Manners för att Ukraina fungerar som ett mikrokosmos av ett större paradigmskifte – ett som rör sig bortom traditionella IR-ramar för att omfamna planetarisk politik. Publicerad som huvudartikel i ett specialnummer av Journal of

https://www.svet.lu.se/artikel/omprova-internationella-relationer-rysslands-krig-mot-ukraina-och-overgangen-till-planetarisk - 2026-04-23

Primitiva spisar och dieselmotorer producerar sotpartiklar som inte bara är dåliga för vår hälsa utan också verkar negativt på klimatet. Genom att påverka atmosfärens förmåga att bilda molndroppar och ispartiklar kan sotpartiklarna rubba molnens strålningsbalans. Det menar doktoranden John Falk som är aktuell med en avhandling om hur förbränning påverkar molndropps- och ispartikelbildning i atmosf

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ispartiklar-i-moln-kan-paverka-klimatet - 2026-04-23

På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar är två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera proteiner på cancercellers yta som mål för immunterapier. En forskargrupp i Lund

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-precisionsmedicinsk-teknologi-immunterapi - 2026-04-23

En svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen, sådana som kan utlösa propp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostmönstret till plackens sammansättning, alltså hur potentiellt farliga de är. Forskarna har med hjälp av avancerad hjärtavbildning, datortomografi, undersö

https://www.medicin.lu.se/artikel/samband-mellan-fiberfattig-kost-och-farligare-plack-i-kranskarlen - 2026-04-24

Professorn och melanomexperten Christian Ingvar har sett soltrender komma och gå. Personligen tar han lätt på ungdomstrenden med att ”maxa” solningen med hjälp av UV-appar. Men han är tydlig med sakfrågan: att bränna sig är skadligt, och svenskar måste behålla sin medvetenhet om nackdelar med solandet. Det farliga melanomet tror han är här för att stanna – men förhoppningsvis så tunt att det kan o

https://www.medicin.lu.se/artikel/experten-om-ungas-soldyrkan-sakert-solande-finns-inte - 2026-04-24

När i livet vi går upp i vikt kan ha stor betydelse för hälsan långt senare. I en studie med över 600 000 personer har forskare vid Lunds universitet undersökt hur viktförändring från 17 till 60 års ålder hänger ihop med risken att dö i olika sjukdomar. Resultaten visar ett tydligt mönster: viktökning tidigt i vuxenlivet har störst betydelse. Att övervikt och obesitas ökar risken för flera sjukdom

https://www.medicin.lu.se/artikel/tidiga-kilon-kan-fa-livslanga-konsekvenser - 2026-04-24

Hösten 1968 kom det första numret av LUM ut. Från att ha varit ett rent informationsblad utvecklades LUM under 70-talet till en journalistisk tidning som var tidigt ute med att anställa vetenskapsjournalister. I takt med att internet vann mark glesades utgivningen ut, fast LUM har enligt läsarundersökningar ändå haft sin relevans. Men nu läggs tidningen ner och vi ser tillbaka på åren som gått. De

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lum-en-tidsspegel-sedan-1968 - 2026-04-24

Gatan framför Clinical Research Centre, CRC, i Malmö är uppkallad efter professor Jan Waldenström. Vem var han egentligen? I en ny biografi beskrivs hans livsgärning av professor emeritus Frank Wollheim. – Jan Waldenström var en docent i Uppsala som 1943 beskrev två blodsjukdomar uppkallade efter honom, den ena benämnd "Makroglobulinemi". Han blev 1950 den förste professorn i medicin vid Lunds uni

https://www.intramed.lu.se/artikel/biografi-om-jan-waldenstrom-legendarisk-larare-fore-sin-tid - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I tre faser har människans matvanor dramatiskt förändrats. Den första, bruktet av stenredskap för två miljoner år sedan. Den andra, jordbruket för ungefär tiotusen år sedan. Den tredje, massproducerad industriell mat för drygt hundra år sedan. Lägg den inköpta djupfrysta pizzan i mikron. Bara några minuter senare är

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/matrevolutionerna-fran-insekter-till-spannmal-och-pizza - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Vi väntar allt längre innan vi planerar för barn. Men vilka samhällsekonomiska och hälsorelaterade konsekvenser kan vi förvänta oss den negativa fertilitetstrenden? Hur gör vi människor i reproduktiv ålder mer medvetna om fertilitet, levnadsvanor och en reproduktiv livsplan? Vad kan politiker göra för att vända samh

https://www.medicin.lu.se/artikel/vad-kan-vi-gora-att-vanda-den-negativa-fertilitetstrenden - 2026-04-24

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Äldre personer som sover mindre än fem timmar per dygn har en kraftigt ökad risk att bli feta. Framför allt ökar det farliga fettet runt buken av för lite sömn. Det är sedan tidigare känt att sömnproblem eller sömnbrist hos barn och unga vuxna är förenat med ökad risk för övervikt och fetma. Mindre känt har det hitt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/starkt-samband-somnbrist-och-fetma - 2026-04-23

De nya blodproven för att diagnostisera Alzheimers sjukdom ger allt bättre möjligheter till tidig diagnos, men en utmaning är att markörerna som mäts förändras långt innan symtom utvecklas. Forskning ledd från Lunds universitet visar nu att en tidigare inte använd blodmarkör kan, när den kombineras med dagens blodmarkörer, betydligt minska risken för att personer får missvisande besked om sjukdom.

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-blodmarkor-minskar-risken-felaktig-alzheimerdiagnos - 2026-04-23

De nya blodproven för att diagnostisera Alzheimers sjukdom ger allt bättre möjligheter till tidig diagnos, men en utmaning är att markörerna som mäts förändras långt innan symtom utvecklas. Forskning ledd från Lunds universitet visar nu att en tidigare inte använd blodmarkör kan, när den kombineras med dagens blodmarkörer, betydligt minska risken för att personer får missvisande besked om sjukdom.

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-blodmarkor-minskar-risken-felaktig-alzheimerdiagnos - 2026-04-24

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Maj Hasager är själv utbildad till bildkonstnär vid Konsthögskolan och har under de senaste nio åren varit lärare vid masterprogrammet. Från den 1 januari går hon in i rollen som ny rektor under kommande tre år. Med vilka känslor tar du dig an ditt nya uppdrag?-Jag känner stor glädje, erkännande och inte minst förtr

https://www.khm.lu.se/artikel/maj-hasager-ny-rektor-pa-konsthogskolan - 2026-04-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Maj Hasager är själv utbildad till bildkonstnär vid Konsthögskolan och har under de senaste nio åren varit lärare vid masterprogrammet. Från den 1 januari går hon in i rollen som ny rektor under kommande tre år. Med vilka känslor tar du dig an ditt nya uppdrag? -Jag känner stor glädje, erkännande och inte minst fört

https://www.konstnarliga.lu.se/artikel/maj-hasager-ny-rektor-pa-konsthogskolan - 2026-04-23

I jorden under våra fötter pågår ett myllrande liv, avgörande för både mat och klimat. Ändå tar vi ofta detta dolda ekosystem för givet. Med ny teknik, forskning och kultur öppnar markekologen Edith Hammer och hennes kollegor, tillsammans med konstnärsduon (p)Art of the Biomass, ett helt nytt fönster till underjorden och en värld få av oss har sett. –Vissa hyser till och med negativa känslor till

https://www.luland.lu.se/artikel/ett-fonster-till-underjorden-forskning-om-jord-moter-kultur - 2026-04-23

SWEAH-alumnen Wossenseged Jemberie, Umeå universitet, får Fortes etableringsbidrag och alumnerna Anna Marseglia och Kuan Yu-Pan, KI, får Fortes projektbidrag. Det stod klart i utdelningsbesluten som kom igår. Docent Anna Marseglia vid Karolinska Institutet får Fortes projektbidrag - nästan 5 miljoner kronor - till ett projekt om könsskillnader inom social hälsa, motståndskraft och kognition över l

https://sweah.lu.se/artikel/miljoner-till-sweah-alumners-projekt - 2026-04-23

Kol-14-metoden har fått konkurrens. Genom att analysera DNA med hjälp av artificiell intelligens, AI, har ett internationellt forskarlag, lett från Lund, utvecklat en metod som gör det möjligt att få fram exakta dateringar av tiotusenåriga mänskliga kvarlevor. Möjligheten att datera skelettdelar är av yttersta vikt för att kunna kartlägga hur folkgrupper migrerat under världshistorien. Utan solida

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-utvecklat-ai-baserad-dateringsmetod-manskliga-kvarlevor - 2026-04-23

Genom att djupdyka i museisamlingar och arkiv har forskare lyckats kartlägga Skånes florautveckling under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt. Men det mest överraskande är hur tidigt många av förändringarna började. Kan historiskt material insamlat av forskare och en botanikintresserad allmänhet användas för att följa miljö- och floraförändr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/analys-av-museimaterial-visar-hur-skanes-flora-forandrats-de-senaste-200-aren - 2026-04-23

Korrosionsresistenta metalliska material behövs bland annat till raketmotorer, kärnkraftverk och kemiindustrin. Ofta används en legering av nickel, krom och molybden. Men en ny studie visar att denna legering rostar på ett sätt som tidigare inte varit känt. Byggnader, transportmedel, konstverk och musikinstrument – nästan överallt i samhället stöter vi på metalliska material. Det som begränsar liv

https://www.fysik.lu.se/artikel/lundafysiker-avslojar-brister-i-korrosionsresistent-metalliskt-material - 2026-04-23