Sökresultat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hur kommer det sig att bin alltid hittar hem igen – den rakaste vägen, till och med? Vad är det i insektshjärnan som gör navigationen så lätt? Och kan man kopiera den funktionen? Det har en grupp forskare undersökt i ett projekt som förenar kunskaperna från biologi, fysik, nanovetenskap och informatik. Först ser lin

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biets-lokalsinne-kan-ge-nytt-navigationssystem - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hon är kemist. Han är medicinare. Tillsammans ligger de bakom några av den senaste tidens stora forskningsgenombrott kring Alzheimers sjukdom. Sara Linse och Oskar Hansson hoppas kunna lägga grunden för framtidens läkemedel och diagnosmetoder. Det är en sådan där ovanlig morgon sent i november då solen inte behöver

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/toppduo-vill-losa-alzheimers-gata - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Skogsutredningen som nyligen lämnades in till den svenska regeringen ger förslag på hur synergier mellan internationella och nationella åtaganden om biologisk mångfald och en växande cirkulär bioekonomi kan skapas. Ny forskning drar slutsatsen att skogar och skogsbruket också är nyckelaspekter i minskningen av klima

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogsbruket-spelar-nyckelroll-i-sveriges-minskning-av-klimatpaverkan - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Kan framtidens vindkraftverk bli effektivare genom analyser av iskärnor från Grönland och tusenårig årsringsdata från europeiska träd? Det menar geologiforskaren Jesper Sjolte vid Lunds universitet som nyligen tilldelades 5,3 miljoner kronor från Energimyndigheten. Hur framtidens vindkraftparker ska konstrueras för

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/1-000-ar-gammalt-vader-ska-anvandas-att-framja-framtidens-vindkraft - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. 2016 påträffades en bortglömd arkivskatt i geologiska institutionens källare. Bland materialet fanns bland annat en unik Islandskarta från 1844 och en geologiskt heltäckande karta över Nya Zeeland daterad 1869. Nu har 322 alster restaurerats och det smids planer på en utställning. Ett blekt novemberljus faller in ge

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/glomd-kartskatt-har-aterfatt-sin-forna-glans - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nu har forskare från Lunds universitet dragit en spännande slutsats angående massiva stjärnor som kan observeras i ytterområdena hos många spiralgalaxer. Dessa objekt verkar vara så kallade skenstjärnor som har flyttat sig till platser där det inte kan bildas några stjärnor alls. För ungefär tio år sedan upptäckte f

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-hittar-forklaring-pa-gatfulla-stjarnor - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En folkbildande partikelfysiker med en rad världsupptäckter i forskarportföljen och en experimentell professor som utvecklat teoretiska modeller i gränslandet mellan kemi och fysik. Melissa Franklin och Clifford Woodward har utsetts till hedersdoktorer vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Melissa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ledande-partikelfysiker-och-banbrytande-kemist-nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Fjärilarnas vingar är unikt stora och breda i förhållande till resten av kroppen jämfört med vingarna hos andra flygande insekter och hos fåglar. Nu har forskare vid Lunds universitet studerat aerodynamiken när fjärilarna flyger. Resultaten förklarar nyttan med den extrema vingformen och de flexibla vingarna och kan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fjarilens-vingslag-overraskar-forskare - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Redan i slutet av 1960-talet lanserades teorier om en möjlig förekomst av supertunga grundämnen. Deras mest långlivade atomkärnor skulle kunna ge upphov till en så kallad ”stabilitetsö” långt bortom grundämnet uran. Men nu visar en studie, som letts av kärnfysiker vid Lunds universitet, att ett 50 år gammalt kärnfys

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/karnfysikalisk-seglats-mot-mytomspunnen-o - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare vid Lunds universitet har upptäckt hur svampar besitter individuella karaktärsdrag, och hur deras hyfer (enskilda svamptrådar i jorden) beter sig på olika sätt när de utforskar och tar sig fram genom jordens mikroskopiska labyrinter. Undersökningarna har gjorts i laboratorium och de underjordiska gångarna h

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/militarer-ormar-och-maratonlopare-i-svamparnas-varld - 2026-06-25

Nya fynd från Jezerokratern visar hur berggrund som bildades djupt nere i Mars skorpa lyftes upp, hamnade under vatten och omvandlades. Resultaten ger en ny pusselbit till förståelsen av vår röda grannplanets geologiska historia. Sedan Nasas rover Perseverance landade på Mars röddammiga yta i februari 2021 har den samlat in mängder av värdefull data. När farkosten rullade längs insidan av Jezerokr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fran-vattenvarld-till-fnosktorr-planet-mars-geologiska-historia-kartlagd - 2026-06-25

Klimatpolitiska rådet släppte den 21 mars 2026 sin årsrapport. Rapporten är en genomlysning av klimatpolitiken under regeringens hela senaste mandatperioden. Den slår fast att Sverige inte är på väg att nå klimatmålen till 2030 och 2040, att gapet till målen har ökat, och att nödvändiga beslut har skjutits på framtiden. Rådet betonar att kraftfulla åtgärder brådskar, och riktar sina rekommendation

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kraftfulla-atgarder-bradskar-enligt-klimatpolitiska-radets-rapport - 2026-06-25

Svenska urskogar lagrar 83 procent mer kol än brukade skogar, visar en ny studie från Lunds universitet. Skillnaden är betydligt större än tidigare uppskattningar och beror främst på stora kollager i marken. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, är den hittills mest omfattande kartläggningen av hur mycket kol som lagras i svenska urskogar. Resultaten visar att urskogar l

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urskogar-lagrar-mycket-mer-kol-brukade-skogar - 2026-06-25

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-06-25

I år får sexton matematiker totalt 35 miljoner kronor i forskningsanslag genom matematikprogrammet, ett samarbete mellan Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Kungl. Vetenskapsakademien. Tre Lundamatematiker hör till de lyckliga. Sedan starten 2014 har matematikprogrammet bidragit till att vitalisera svensk matematisk forskning. Varje år ges ett antal matematiker möjlighet att åka utomlands för

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tre-matematiker-far-fina-anslag - 2026-06-25

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och −7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-06-25

Var har brottsmisstänkta befunnit sig innan brottet begicks? Var tillverkades en bomb eller ett parti narkotika? En ny teknik som spårar fragment av miljö-DNA kan ge ledtrådar till svaren. Genetikern Eran Elhaik vid Lunds universitet har utvecklat ett AI-baserat verktyg som kan bidra till kriminaltekniska utredningar. Tekniken bygger på att använda miljö-DNA.– Användningen av miljö-DNA öppnar en n

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-dna-teknik-kan-hjalpa-polisen - 2026-06-25

Forskare vid Fysiska institutionen bidrar med central kompetens till två nya strategiska forskningsområden som Vetenskapsrådet nyligen har rekommenderat regeringen att inrätta. Satsningarna gäller avancerade halvledarmaterial och kvantteknologi. Det är två forskningsfält som är avgörande för framtidens energiomställning, digitalisering och teknikutveckling. Avancerade halvledarmaterial inom Materi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysiska-institutionens-forskning-bidrar-till-tva-nya-strategiska-forskningsomraden - 2026-06-25

Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas negativa effekter. Nu visar forskning att även fåglar får mätbara förändringar i kroppen av nedsmutsande sotpartiklar som de andas in. De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar är väl studerade hos människor, men man vet fortfarande relativt lite om hur djur med annan fysiologi och olika andningssätt påverkas av förorenad luft. En ny avh

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sa-paverkar-bilavgaser-stadens-faglar - 2026-06-25

En liten sångfågel, lättare än ett brev, korsar varje år Saharaöknen, Medelhavet och den arabiska öknen. Nu visar ny forskning från Lunds universitet hur näktergalen klarar den extrema resan: genom att flyga natt efter natt – och i princip inte göra någonting på dagarna. Näktergalen är en långflyttare som anländer till Sverige i månadsskiftet april-maj och flyttar söderut igen i augusti-september.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naktergalens-extremflyttar-genom-oknen-kartlagda - 2026-06-25