Sökresultat

Hur honungsbin påverkar vilda bin uppmärksammas allt mer. I en ny rapport från Lunds universitet konstaterar forskarna att honungsbin konkurrerar med vilda bin om blomresurser, och att mer forskning och kunskap behövs för att skapa förutsättningar för samexistens mellan biodling och bevarande av vilda bin på lång sikt i Sverige.  På senare år har frågan om huruvida honungsbin och vilda bin konkurr

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vilda-bin-och-honungsbin-konkurrerar-om-maten - 2026-06-19

Vetenskapliga råd till beslutsfattare kräver transparenta vetenskapliga bedömningar i vilka kommunikation av osäkerhet är viktigt för att undvika att slutsatser över- eller underskattas. I sin avhandling Robust analysis of uncertainty in scientific assessments har doktoranden Ivette Raices Cruz, som nyligen disputerade vid Centrum för klimat- och miljövetenskap (CEC), undersökt metoder för att fas

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/viktigt-att-beskriva-vetenskaplig-osakerhet - 2026-06-19

Känner du igen en humla när du ser en? Även i år kan du hjälpa forskare vid Lunds universitet att ta reda på när humlorna vaknar i olika delar av landet genom att rapportera in var och när du ser vårens första humledrottning. Vi söker deltagare från hela landet för att kunna ta reda på hur de allt tidigare vårarna påverkar humlor i Sverige. Håll utkik efter humledrottningar när du till exempel är

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dags-igen-hitta-varens-forsta-humla - 2026-06-19

På måndagen släppte FN:s klimatpanel en ny rapport om hur klimatförändringen slår mot natur och människor världen över, och om nödvändigheten av anpassning. Enligt forskarna lever mer än tre miljarder människor i miljöer där man är extra sårbara för förändringen, och detsamma gäller många arter. De som är mest utsatta, kommer att drabbas hårdast, slår forskarna fast. I rapporten understryker forsk

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fns-klimatpanel-varlden-maste-agera-nu - 2026-06-19

Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) är en av 24 europeiska forskningsinstitut och organisationer som medverkar i det EU-finansierade projektet Safeguard, där världsledande forskare och experter samlats för att vända förlusten av vilda pollinatörer i Europa. Satsningen är unik då den tar ett tvärvetenskapligt helhetsgrepp både om problematiken och lösningarna. Förluster av vilda pollinatör

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/cec-medverkar-i-omfattande-forskningsprojekt-att-skydda-vilda-pollinatorer - 2026-06-19

Mistra har beviljat en finansiering om 50 miljoner kronor under fyra år till forskningsprogrammet BIOPATH (”Pathways towards an efficient alignment of the financial system with the needs of biodiversity”), med Lunds universitet som programvärd. Från CEC deltar forskarna Henrik Smith, Johanna Alkan Olsson, Ullrika Sahlin och William Sidemo Holm. BIOPATH kommer tillsammans med sina partners att kart

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/50-miljoner-till-forskning-om-biologisk-mangfald-och-det-finansiella-systemet - 2026-06-19

I samband med en ny rapport kring åtgärder som ska begränsa klimatförändringarna ser forskare vid Lunds universitet vissa hoppfulla tecken. Bland annat tror Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, att det finns goda möjligheter att år 2050 nå nollutsläpp för industrier som stål, cement och kemi – där utsläppen av koldioxid idag är stora. För att nå klimatmålen måste utsläppen

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/infor-fns-klimatrapport-4-april-nu-ar-det-nollutslapp-som-galler - 2026-06-19

Framtiden för arbetslivet i Europa benas ut i en ny antologi som med hjälp av olika forskare tittar på framförallt tre stora omställningar som sker i arbetslivets just nu. Dessa omställningar beror på tre oundvikliga fenomen: pandemin, klimatet och digitaliseringen. Fyra lundasociologer bidrar med kapitel i boken. Aldrig i modern tid har det arbetande Europa ställts inför så grundläggande förändri

https://www.soc.lu.se/artikel/pandemin-klimatet-och-digitaliseringen-arbetslivets-stora-anpassningar-just-nu - 2026-06-19

Tvärtom vad många tror har kvinnor haft en framstående roll i IS rekrytering – särskilt när det gäller att få med andra kvinnor. En ny studie från Lunds universitet visar att det var delaktigheten i en religiös kultur, som motsätter sig jämställdhet, moderna könsroller och könsnormer, som lockade svenskor att ansluta sig till Islamiska Staten. På internet propagerar de svenska IS-kvinnorna för sha

https://www.soc.lu.se/artikel/aggressivt-patriarkal-varldsaskadning-lockade-svenska-kvinnor-att-ga-med-i - 2026-06-19

Fredagen den 21 oktober försvarade Oriana Quaglietta Bernal framgångsrikt sin doktorsavhandling "In Her Words: Women's Accounts of Managing Drug-related Risk, Pleasure, and Stigma in Sweden". De senaste fem åren har Oriana Quaglietta Bernal undersökt varför kvinnor i Sverige börjar, fortsätter och ibland slutar använda droger. Hennes avhandling utforskar kvinnors drogerfarenheter och dess betydels

https://www.soc.lu.se/artikel/oriana-quaglietta-bernal-har-forsvarat-sin-avhandling - 2026-06-19

Fysiskt våld är sällan något som människor tänker på eller utför. Till och med våldsspecialister - personer med en benägenhet för våld och förmåga att orsaka förödande skador - är bara involverade en bråkdel av sin vakna tid. Sociologiprofessorn David Wästerfors är en anomali. Han har tänkt jättemycket på våld. I höstas publicerade David Wästerfors några av sina tankar i boken "Violence: Situation

https://www.soc.lu.se/artikel/david-wasterfors-kan-inte-sluta-tanka-pa-vald - 2026-06-19

Sara Eldén har tilldelats medel från FORTE för forskningsprojektet ”RUT för äldre: Nya villkor för omsorgspraktiker i äldres vardagsliv” tillsammans med Terese Anving på Genusvetenskapliga institutionen. Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) stödjer forskning inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd. Nu tilldelas forskningsmedel till biträdande universitetslektor Terese Anving

https://www.soc.lu.se/artikel/forskningsbidrag-till-sara-elden-och-terese-anving-projekt-om-rut-tjanster-och-omsorg-av-aldre - 2026-06-19

Trots att antalet medlemmar i svenska politiska partier generellt minskar är svenskarna fortfarande politiskt engagerade. Istället för att gå på partimöten utföra fler sina vardagsrutiner inom politiska gemenskaper. Sociologen Colm Flaherty har studerat identiteter och vardaglig radikal aktivitet inom utomparlamentariska vänstergrupper för att undersöka hur politiskt deltagande förändrats i Sverig

https://www.soc.lu.se/artikel/i-utomparlamentariska-grupper-ar-politiken-vardagsrutin - 2026-06-19

Christopher Mathieu på Sociologiska institutionen är en av redaktörerna för en ny och tung bok som klargör den komplexa och mycket omdiskuterade frågan om vad som ger ett jobb kvalitet. Det är lätt att föreställa sig hur det är att ha ett bra jobb: bra lön, låg stress, korta arbetstider, mycket frihet och kreativitet och en stark känsla av mening. Vänliga kollegor är bra. En bekväm arbetsplats? En

https://www.soc.lu.se/artikel/att-fanga-det-flyktiga-konceptet-arbetskvalitet - 2026-06-19

Sedan 1980-talet har gränspolitiken i både Mexiko och USA förändrat utflödet av migranter från Centralamerika. I början av 2000-talet började utflödet av migranter kallas för en humanitär kris av det civila samhället. Priscilla Solano vid Sociologiska institutionen i Lund har publicerat artikeln "Migration through the Corridor of Death: The Making of a Complex Humanitarian Crisis" tillsammans med

https://www.soc.lu.se/artikel/migration-som-overgar-i-kris - 2026-06-19

Torsdagen den 26 januari försvarade Imad Rasan framgångsrikt sin doktorsavhandling "Women in the Public Sphere in Egypt 2011–2014". Genom intervjuer och dokumentanalyser undersökte Imad Rasan hur kvinnliga aktivister deltog i den offentliga sfären i Egypten från upproret 2011 till den auktoritära regimens återkomst 2014. Han fann att kvinnorna engagerade sig i sociala rörelser, oppositionella poli

https://www.soc.lu.se/artikel/enhallig-betygskommitte-godkanner-imad-rasan-som-doktor - 2026-06-19

Danmark har ett försprång på 30 år när det gäller arbetet mot gängkriminalitet. Och deras kriminalitet ser annorlunda ut, något som svenska politiker bör ha i åtanke när de sneglar på danskt polisarbete. Det menar kriminologen David Sausdal som forskat om danskt gängvåld och brottslighet över landsgränser. – Att man i Danmark gjort många saker rätt när det gäller att få bukt med gängvåld är helt u

https://www.soc.lu.se/artikel/danmark-har-ett-30-arigt-forsprang-i-arbetet-mot-gangvald - 2026-06-19

I våras föll domen i ett av förra årets medialt mest uppmärksammade brottsmål. Oväntade klottrare fick ovanligt hårda straff för att ha målat graffiti på tåg under flera års tid. Poliser och politiker beskrev gärningsmännen som maniska i sin skadegörelse och att de ville förstöra så mycket som möjligt. En ny sociologisk studie vid Lunds universitet visar att graffitimålarna har drivkrafter som påm

https://www.soc.lu.se/artikel/vaktare-och-overvakningskameror-gor-det-meningsfullt-att-mala-graffiti-pa-tag - 2026-06-19

Den 9 mars besökte kriminologistudenter temadagen Arbetsliv på gång. Till evenemanget kom flera yrkesutövare för att berätta om arbetsplatser och jobb relevanta för personer med kriminologiexamen. Programkoordinator Patrik Olsson öppnade upp informationsträffen med att välkomna studenter och gäster till LUX Aula. Han lyfte bland annat kompetensen och möjligheterna studenterna har efter examen. Ann

https://www.soc.lu.se/artikel/kriminologistudenter-larde-sig-om-arbetslivet-efter-studierna - 2026-06-19

Förskolan ur ett historiskt perspektiv undersöks i en ny studie som ger inblick i Sveriges daghemssystem under det tidiga 1900-talet. Annika Elwert har tillsammans med Luciana Quaranta tittat på vilka faktorer som påverkade inskrivning i daghem i södra Sverige för barn födda mellan 1900 och 1935. Studien visar att det i början av 1900-talet var ovanligt för barn i Landskrona att gå i det som vi id

https://www.soc.lu.se/artikel/vem-var-forskolan-till - 2026-06-19