Sökresultat

Eric Lander, hedersdoktor vid Medicinska fakulteten, hävdar att de nya och allt snabbare växande genetiska kunskaperna gör det möjligt att för första gången i grunden förstå vanliga sjukdomar som diabetes. I de allt större och allt snabbare växande genetiska kunskaperna ligger morgondagens medicin. De gör det möjligt att för första gången förstå grundläggande mekanismer bakom vanliga sjukdomar som

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vart-arv-ar-medicinens-framtid - 2025-11-24

Proteinet GAD65 stoppar diabetes hos möss och pågående svenska undersökningar tyder på att möss och människor reagerar lika. Detta öppnar vägen för ett vaccin mot typ 1 diabetes. Det började med NOD-musen. Den är omtyckt av diabetesforskarna eftersom den spontant får diabetes. Och när det med injektioner av proteinet GAD65 gick att hejda eller bromsa sjukdomen hos musen blev den högintressant. Tan

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forsta-stegen-tagna-mot-ett-diabetesvaccin - 2025-11-24

De ärftliga orsakerna till typ 1 diabetes har förändrats. Starka riskgener har minskat i betydelse och gener, som hittills betraktats som skyddande, verkar inte längre vara det i lika stor utsträckning. Det är forskarlaget i den stora undersökningen Bättre Diagnostik av Diabetes, BDD, som upptäckte den nya bilden när de jämförde kända risk- och skyddsgener hos 430 barn som insjuknade åren 1986-198

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forandrat-genpanorama-bakom-typ-1-diabetes - 2025-11-24

Analyser av immunsystemets reaktion på vaccinering med GAD65 ger en molekylär bakgrund till varför behandlingen har positiv effekt och förbättrar vaccinerade barns blodsockerkontroll. De förändringar som vaccinering med GAD65 orsakar i immunsystemet ännu efter 15 månader visar att behandlingen återställer balansen mellan viktiga celltyper i immunsystemet. Förändringarna överensstämmer också med de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesvaccin-paverkar-immunforsvaret-som-forvantat - 2025-11-24

En undersökning av proteiner i blodet kan med ungefär 80 procents säkerhet visa om en person kommer att insjukna i typ 2 diabetes inom fem år. Testet, som inte är tillgängligt i den vanliga sjukvården, har utvecklats av finska, svenska och amerikanske forskare. Forskarna i den stora finska Botniastudien, en familjeundersökning om typ 2 diabetes, har följt tusentals deltagare ända sedan början av 1

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/blodproteiner-kan-forutsaga-diabetes - 2025-11-24

Graviditetsdiabetes delar flera riskgener med andra diabetessjukdomar, visar en kartläggning som forskare på LUDC genomför. Det är ännu ett exempel på att gränserna mellan olika diabetestyper inte är så distinkta som man tidigare trott. Forskaren Nael Shaat på LUDC har i flera vetenskapliga studier visat att vissa riskgener är inblandade i flera olika diabetesformer.– Ja, de gener som ökar risken

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gemensam-arftlig-risk-bakom-flera-diabetesformer - 2025-11-24

Föreläsning av Yang De Marinis, forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum. Inspelningen är gjord i samband med en diabeteskväll i Lund i april 2017.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varfor-ar-hogt-blodsocker-farligt - 2025-11-24

Vid diabetes spelar den insulinproducerande betacellen huvudrollen. Bristen på insulin är central vid alla former av diabetes. Därför står betacellen i fokus för många diabetesforskare. En av dem är LUDC-forskaren Hindrik Mulder. – Vi kartlägger de molekylära orsakerna till att betacellen sviktar, säger han.Hos människor som inte har diabetes är regleringen av blodsockerhalten en mycket finstämd m

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tolka-och-forsta-betacellens-molekylara-sprak - 2025-11-24

Kan två enkla injektioner bromsa sjukdomsförloppet och rädda insulinceller hos barn som nyligen insjuknat i typ 1 diabetes? Preliminära resultat från en svensk undersökning tyder på det. 15 månader efter vaccination hade de barn som behandlats dubbelt så stor förmåga att själva producera insulin jämfört med obehandlade barn. Injektionerna innehåller GAD65 samma ämne som en av diabetesantikropparna

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lovande-forsok-med-vaccin-mot-typ-1-diabetes - 2025-11-24

Inte bara arv och miljö, inte bara gener och livsstil påverkar risken att insjukna i typ 2 diabetes. Till de komplexa sambanden ska också läggas epigenetiska faktorer, förändringar av arvsmassan som inträffar under livetes gång. På sikt kan de nya rönen leda till principiellt nya sätt att behandla diabetes. En ny undersökning från LUDC visar att det är en epigenetisk förändring i en tidigare misst

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/epigenetiken-slar-en-brygga-mellan-arv-och-miljo - 2025-11-24

Kan kroppens eget försvarssystem mobiliseras i kampen mot hjärtinfarkt och stroke? Mycket talar för det. LUDC-forskare har visat att immunförsvaret reagerar på den förkalkning av blodkärlen som är upphov till infarkter. De har också kommit långt i försöken att hjälpa immunförsvaret att hålla kärlen rena. Patienter som har haft en hjärtinfarkt eller en stroke har höga halter av antikroppar mot oxid

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mojligt-vaccin-mot-hjartinfarkt-och-stroke - 2025-11-24

14 november är Världsdiabetesdagen, för första året också med FN stöd. Orsaken är att FN klassar diabetes som ett lika stort hot mot hälsan i världen som HIV/AIDS, malaria och TBC. Datumet 14 november är valt därför att det är insulinets upptäckare Frederick Bantings födelsedag. diabetesportalen.se berättar den historiska sannsagan om Banting och insulinets upptäckt. Sent på eftermiddagen den 11 j

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varldsdiabetesdagen-och-insulinets-upptackt - 2025-11-24

Tidigare i år rapporterade engelska forskare om en variant i FTO-genen som ökar risken för fetma. Upptäckten bidrar till att förklara varför vissa lättare går upp i vikt. Nu börjar också frågan varför det är så att få ett svar. – Vårt sätt att leva är det mest avgörande för övervikt och fetma men generna kan förklara varför vissa går upp i vikt medan andra som lever på ungefär samma sätt inte gör

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligaste-fetmagenens-funkton-beskriven - 2025-11-24

Barn med hög födelsevikt får oftare typ 1 diabetes. Men sambandet kanske inte är så rakt som iakttagelsen antyder. Forskare vid LUDC har undersökt frågan och funnit att det troligen inte är vikten i sig utan kända riskgener för typ 1 diabetes som ligger bakom. – Sambandet födelsevikt och diabetesrisk finns där och man har förklarat det med att den ökande vällevnaden gör att barnen växer för mycket

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fodelsevikt-och-diabetesrisk - 2025-11-24

Kan bakterier bli ett verktyg i kampen mot typ 2 diabetes och andra sjukdomar? Frågan är en av många på dagordningen för det nya stora nya forskarprogrammet Antidiabetic Food Centre i Lund. Målet är att utveckla nya skräddarsydda livsmedel, mat som är mer än allmänt nyttig, mat som specifikt kan motverka olika sjukdomsyttringar. - Vi kan inte kan ge läkemedel till halva befolkningen. Vi måste förs

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/specialdesignad-mat-mot-diabetes - 2025-11-24

Att risken för komplikationer minskar om blodsockerkontrollen är god är väl belagt i många vetenskapliga undersökningar. Men att kroppen verkar ha ett minne av de goda åren även tio år efteråt är mindre väl känt. Forskare som under lång tid följt patienter med typ 1-diabetes kallar fenomenet för "metabolt minne". I en amerikansk undersökning, Diabetes Control and Complications Trial (DCCT) där dry

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kroppens-metabola-langtidsminne - 2025-11-24

Snart kommer knockoutmusen för TCF7L2 till LUDC. TCF7L2 är den viktigaste riskgenen för typ 2 diabetes och med musens hjälp kommer forskarna att lära sig mer om riskgenens funktioner. Knockoutmöss och andra genmodifierade djur är idag kraftfulla hjälpmedel när grundläggande sjukdomsmekanismer ska studeras. Tekniken att skapa exakta och bestående förändringar i musens arvsmassa har i grunden ändrat

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/musen-som-forandrat-forskarvarlden - 2025-11-24

Föredrag av Lars Dahlin, överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet. Inspelningen är gjord i samband med en diabeteskväll i Lund i april 2017.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/om-nervskador-i-hander - 2025-11-24

Science, en av världens mest ansedda vetenskapliga tidskrifter, har listat de tio viktigaste forskningsframstegen under 2007. På första plats kommer storskaliga genetiska kartläggningar i jakten på riskgener för stora folksjukdomar. Lunds Universitets Diabetescenter och Medicinska fakulteten har spelat och spelar en avgörande roll i en av de tre kartläggningar av riskgener för typ 2 diabetes som s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/arets-viktigaste-forskningsgenombrott - 2025-11-24

Brist på CAPS-protein orsakar en kraftig sänkning av insulinfrisättningen till blodbanan. Samma brist stimulerar dessutom frisättning av hormonet glukagon som ökar leverns sockerproduktion till blodet. Båda störningarna liknar förhållandet vid typ 2 diabetes. CAPS-proteinernas roll i de insulinproducerande cellerna har kartlagts av forskare vid LUDC, som publicerat sina resultat i den ansedda tids

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/protein-reglering-av-insulinutsondring-upptackt - 2025-11-24