Search results

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Enligt en finsk studie kan daglig kontakt med hund under första levnadsåret minska risken för typ 1 diabetes. I undersökningen deltog fler än 3 000 barn. Alla hade riskgener för sjukdomen men i jämförelse hade lill-mattarna och lill-hussarna en halverad risk för att insjukna i typ 1 diabetes jämfört med barn som int

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hund-hemma-kan-forhindra-typ-1-diabetes - 2026-07-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare vid Lunds universitet som under lång tid studerat funktionen för de olika receptorer som finns på betacellernas yta, har funnit att en restprodukt från kroppens kolesterolmetabolism kan slå på insulinfrisättning. Fynden har publicerats i Molecular and Cellular Endocrinology. Studien är ett samarbete mellan

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-mekanism-bakom-insulinproduktion-funnen - 2026-07-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett omfattande internationellt forskningsprojekt har studerat över 125 000 personer i 17 länder för att hitta ett samband mellan stress och fetma. Slutsatsen är: det finns inget. – Resultaten visar att utvecklingen av fetma bör förklaras med andra faktorer än stress, säger Annika Rosengren, forskare vid Sahlgrenska

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stress-bidrar-inte-till-utveckling-av-fetma - 2026-07-23

https://www.lu.se/artikel/darfor-hittar-djuren-hem - 2026-07-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sveriges regering har nu sagt ja till Finansinspektionens krav på att skärpa amorteringskraven för bolån från och med mars nästa år. Ekonomihögskolans finansforskare Fredrik N G Andersson ser dock stora risker med detta och varnar för en motsatt effekt än den regeringen vill eftersträva. Förra året infördes amorteri

https://www.lu.se/artikel/hojda-amorteringskrav-stjalper-mer-hjalper - 2026-07-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nu har en geologiprofessor från Lunds universitet tagit hjälp av en konstnär för att bildligt talat blåsa liv i en av vetenskapens mest kända fossila arter. Det trilobitliknande leddjuret levde i stor mängd i Skandinavien för en halv miljard år sedan. Idag ger den utdöda arten viktiga ledtrådar till vetenskapen på f

https://www.lu.se/artikel/dod-kandis-avslojar-urtida-levnadssatt - 2026-07-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Att munhälsan har stor betydelse för den allmänna hälsan är ett faktum som knappast längre ifrågasätts. Under flera år har ett samband mellan inflammationer i tandköttet (parodontit) och allmänsjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom, reumatoid artrit, osteoporos, kognitiv nedsättning, obstruktiv lungsjukdom och vi

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/munhalsans-betydelse-allman-halsa - 2026-07-23

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Professor Sölve Elmståhl ligger bakom en ny studie som undersöker livstillfredsställelsen i den allmänna äldre populationen och hur normativa data kan användas ur ett folkhälsoperspektiv. Resultat från studien visar att män i åldern 60–93 år har högre livstillfredsställelse än kvinnor men att livstillfredsställelsen

https://www.geriatrik.lu.se/artikel/hur-ser-livstillfredsstallelsen-ut-svenskar-i-aldern-60-93 - 2026-07-23

Kan trollsländor flytta hundratals mil över Indiska oceanen, från Indien via Maldiverna till Afrika, och tillbaka igen? Enligt hypotesen ja. Nu har ett internationellt forskarlag med hjälp av modeller och simuleringar tagit reda på om hypotesen stämmer. För tolv år sedan, 2009, beskrev marinbiologen Charles Anderson hypotesen. Han hade då observerat segeltrollsländor (Pantala flavescens) på Maldiv

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-stodjer-trollslandans-flytt-over-indiska-oceanen - 2026-07-23

Det är sedan tidigare klarlagt att beröring kan utlösa stressreaktioner hos växter. Men de molekylära förklaringsmodellerna har hittills varit spartanska. Men nu har forskare hittat nya genetiska nycklar till varför växter reagerar så kraftfullt på mekanisk stimulering. När du vattnar dina trädgårdsväxter reagerar de direkt på en biokemisk nivå. Och när du låter din knivsegg kapa en rabarberstång

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-loser-30-arig-genetikgata-kring-vaxters-reaktioner-pa-beroring - 2026-07-23

https://www.biologi.lu.se/artikel/de-evolutionara-fordelarna-med-samarbete-varierar-honor-och-hanar - 2026-07-23

https://www.biologi.lu.se/artikel/guldmedalj-studier-av-flyttfaglar - 2026-07-23

Resan har gått från medeltidsarkeologi till ledande uppdrag inom utvärdering, utbildning och forskning. Nu tar Tina Josefson med sig erfarenheterna, och passionen för struktur, dialog och kreativitet, till LTH. På agendan just nu står att lyssna, lära och fortsätta utforska fakulteten. Tina Josefson är kanslichef på LTH sedan i maj 2025. Men hennes gärning inom akademin började redan för tjugo år

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/fran-medeltidens-tankevarld-till-framtidens-akademi-mot-lths-nya-kanslichef - 2026-07-23

Nu lanserar LTH profilområden för sin samlade spetskompetens inom forskningen. Dessa tvärvetenskapliga områden ska bidra till ökad samverkan med näringslivet och samhället. Kraftsamlingen görs kring sju teman: aerosoler, AI och digitalisering, avancerade ljuskällor, cirkulär byggindustri, energiomställning, nanovetenskap och teknik för hälsa. För LTH:s rektor, Annika Olsson, är etableringen av pro

https://www.lthin.lth.se/artikel/2022/lth-lanserar-profilomraden-starkare-svar-pa-samhallsutmaningar - 2026-07-23

Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2026-07-23

Nu inleds en utredning av ämnet fysik vid Lunds universitet. Syftet är att få inspel av en extern expertgrupp kring hur fysikämnet kan utvecklas framöver. Ett särskilt fokus ligger på hur förändringar i verksamheten kan bidra till att stärka ämnet och öka dess internationella genomslag. Ämnet fysik vid Lunds universitet finns idag vid Lunds Tekniska Högskola och Naturvetenskapliga fakulteten. Ämne

https://www.lthin.lth.se/artikel/2026/amnet-fysik-ses-over-av-expertgrupp - 2026-07-23

Med en bakgrund inom maringeologi och en passion för att koppla samman forntida havsmiljöer med dagens miljöutmaningar, kliver professor Helena Filipsson in i rollen som biträdande prefekt vid MGeo. I sin nya roll kommer hon att arbeta med att stärka den vetenskapliga infrastrukturen, stödja forskningen och bygga samarbeten som ökar institutionens synlighet och genomslag. Helena, kan du kort berät

https://www.mgeo.lu.se/internt/artikel/mot-helena-filipsson-ny-bitradande-prefekt-vid-mgeo-med-fokus-pa-vetenskaplig-infrastruktur - 2026-07-23

https://www.eit.lth.se/artikel/joakim-brorsson-om-betrodda-tredje-parter - 2026-07-23

I slutet av april 2024 beslutade fakultetsstyrelsen att en ny institution, Institutionen för kommunikation, ska inrättas. Bildandet av den nya institutionen är en del i fakultetens utveckling mot färre enheter, men samgåendet har också drivits av ytterligare skäl. Den nya institutionen träder i kraft den 1 januari 2025 och följande verksamheter kommer att ingå: Institutionen för strategisk kommuni

https://www.iko.lu.se/artikel/ny-institution-kommunikation-fran-2025 - 2026-07-23

Rocío Paz Gonzalez har undersökt sambandet mellan trasiga menisker och artros. Under tre månaders tid har Rocío Paz Gonzalez med hjälp av bidrag från UDC-Inditex befunnit sig vid Lunds universitet på Biomedicinskt centrum (BMC) för att undersöka menisker. Under sin tid i Lund har hon lärt sig nya teknologier för att studera proteiner och arbetat med tekniker för att identifiera biomarkörer i menis

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/reportage-forskarstuderande-fran-spanien-tittar-pa-menisker-i-lund - 2026-07-23