Search results

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskarna vet i dag en hel del om vad som kan orsaka typ 2 diabetes. I ett nytt svenskt-finskt forskningsprojekt ska man ta reda på vad som tvärtom skyddar mot sjukdomen. - It’s the final countdown för genetiken, säger professor Leif Groop, koordinator för Lunds universitets Diabetescentrum och en av de främsta diab

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/final-countdown-genetiken - 2026-04-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I Sverige drabbas drygt 4 000 personer varje år av malignt melanom. Sjukdomen är den allvarligaste formen av hudcancer och antalet fall ökar för varje år, vilket har gjort hudcancer till en av våra vanligaste cancerformer. Nu har ett forskarteam från Lunds universitet studerat ett protein som reglerar den gen som är

https://www.medicin.lu.se/artikel/protein-kopplad-till-aggressiv-hudcancer - 2026-04-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sociala och ekonomiska faktorer har lett till en dramatisk ökning av typ 2-diabetes och fetma över hela världen. I en artikel i den vetenskapliga tidskiften Science redogör Paul Franks professor vid Lunds universitet och Mark McCarthy professor vid universitetet i Oxford för vad vi vet om den verkliga orsaken och sa

https://www.lu.se/artikel/typ-2-diabetes-och-fetma-vad-vet-vi-egentligen - 2026-04-22

Den australiensiska bogong-fjärilen använder Vintergatans stjärnor som kompass under sina årliga 100-milsresor till svala grottor i inlandet. Det visar en banbrytande studie som också avslöjar att jordens magnetfält spelar en viktig roll för den gåtfulla fjärilens navigation. Bogong-fjärilen Agrotis infusa är anspråkslöst gråbrun, lever i Australien och har en hjärna med storleken av en tiondels r

https://www.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompass - 2026-04-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Om elektroder i framtiden ska föras in i mänskliga hjärnor – i forskningssyfte eller för att behandla en sjukdom – kan det vara lämpligt att ge dem en "päls" av nanopinnar som gör dem mindre störande för hjärnvävnaden. Men då får dessa nanopinnar (nanowires) inte vara över en viss längd. Det är slutsatsen av ett för

https://www.lu.se/artikel/kortkorta-nanopinnar-bast-hjarnan - 2026-04-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Efter många års intensiv forskning finns nu en metod som underlättar tidig upptäckt av bröstcancer, brösttomosyntes. Både träffsäkerhet och komfort överglänser vad som är möjligt med nuvarande mammografiscreening. Resultaten framkommer i en stor gemensam screeningstudie från Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lu

https://www.lu.se/artikel/ny-screeningmetod-hittar-fler-brostcancertumorer - 2026-04-22

Soft girls vill inspirera sina medsystrar att skippa karriären, bli försörjda av en man och i stället satsa på familj och skönhet. För 60 år sedan såg det radikalt annorlunda ut. Då arbetade statliga ” influencers” för att kvinnorna skulle lämna hemmafrutillvaron för arbetsmarknaden. Begreppet soft girl kom med på listan över 2024 års nyord. En soft girl kan enklast beskrivas som en uppåtgående tr

https://www.lu.se/artikel/statliga-influencers-drev-kvinnor-till-arbete-nu-vill-soft-girls-ha-dem-hemma - 2026-04-22

Nyligen fångade ett nytt instrument på det fyra meter stora VISTA-teleskopet vid det Europeiska sydobservatoriet i Chile in sitt första stjärnljus. Det markerar starten för en ny era i astronomin, där forskare ska kartlägga himlen i aldrig tidigare skådad detalj. Instrumentet, som fått namnet 4MOST, eller Multi-Object Spectroscopic Telescope, tar inte vanliga bilder av natthimlen. I stället samlar

https://www.lu.se/artikel/ett-nytt-oga-mot-universum-oppnas-i-chile - 2026-04-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Vissa ämnen skrivs det särskilt ofta i media om under sommaren. Här finns en lista över forskare vid Lunds universitet som kan svara på vanliga sommarfrågor och en rad andra ämnen som ofta är aktuella. Medicin, mat och hälsaFästingsmitta och malaria  Kristina Persson svarar på frågor om malaria och babesia – en fäst

https://www.lu.se/artikel/lunds-universitets-sommarlista-2019-massor-av-experter-pa-sommarens-fragor - 2026-04-22

Alzheimers sjukdom kännetecknas av onormal spridning och ansamling av proteinet tau i hjärnan. En internationell studie visar nu hur tau sprids enligt fyra distinkta mönster som leder till olika symtom med olika prognoser för de drabbade individerna. Studien publiceras i Nature Medicine. – Till skillnad mot hur vi hittills tolkat spridningen av tau i hjärnan, visar fynden från denna studie att tau

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-studie-alzheimers-sjukdom-fyra-distinkta-subtyper - 2026-04-21

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en teknik för att mäta elektriska signaler från 128 hjärnområden samtidigt hos vakna råttor. Den har de sedan använt för att mäta vad som händer med nervcellerna när råttorna får psykedeliska droger. Resultaten visar på en oväntad och samtidig synkronisering bland nervcellerna i flera områden i hjärnan. Idén om att elektriska svängningar, oscillationer,

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/sa-paverkas-ratthjarnan-av-psykedeliska-preparat - 2026-04-21

Många patienter med akut bröstsmärta blir inlagda på vårdavdelning – trots att bara en bråkdel av dem behöver akut, högspecialiserad hjärtsjukvård. Forskaren och akutläkaren Tsvetelina Nilsson har i sitt avhandlingsarbete undersökt hur dessa patienter – på ett säkert sätt – snabbare kan bedömas. I snitt kan nästan hälften av de som söker för akut bröstsmärta tryggt skickas hem – redan efter någon

https://www.medicin.lu.se/artikel/fokus-spara-tid-och-pengar-till-akut-hjartsjukvard - 2026-04-22

Hur sårbar är mänskligheten inför klimatförändringarna? Och hur har de redan idag påverkat människor runt om på jorden? Det är några av de frågor som besvaras av FN:s klimatpanel den 28:e februari. I slutrapporten deltar tre forskare från Sverige varav två – Martina Angela Caretta och Emily Boyd – kommer från Lunds universitet. Under tre års tid har cirka trehundra toppforskare från hela världen g

https://www.lu.se/artikel/fns-klimatrapport-28-februari-hur-sarbara-ar-vi-och-hur-kan-vi-anpassa-oss - 2026-04-22

Hur sårbar är mänskligheten inför klimatförändringarna? Och hur har de redan idag påverkat människor runt om på jorden? Det är några av de frågor som besvaras av FN:s klimatpanel den 28:e februari. I slutrapporten deltar tre forskare från Sverige varav två – Martina Angela Caretta och Emily Boyd – kommer från Lunds universitet. Under tre års tid har cirka trehundra toppforskare från hela världen g

https://www.sam.lu.se/artikel/fns-klimatrapport-28-februari-hur-sarbara-ar-vi-och-hur-kan-vi-anpassa-oss - 2026-04-21

Det har gått ett decennium sedan världens länder skrev under Parisavtalet. Statsvetaren Fariborz Zelli summerar vad som överraskat – både positivt och negativt – i klimatpolitiken under de senaste tio åren och blickar även framåt. Vilken har varit den största framgången med Parisavtalet hittills?Jag skulle nog säga att den största framgången är att FN lyckats behålla sin centrala roll i det global

https://www.sam.lu.se/artikel/vantat-och-ovantat-tio-ar-efter-parisavtalet - 2026-04-21

Hur kan vi sköta våra skogar så att de tar upp mer koldioxid från luften och lagrar kolet i trä och mark? Detta är en viktig fråga för samhället och för skogsägare när det gäller att begränsa klimatförändringen. Men mycket forskning kvarstår innan vi får en fullständig förståelse för skogens roll när det gäller att lagra kol. Som ett hjälpmedel i denna forskning har Natascha Kljun utvecklat en ”fo

https://www.lu.se/artikel/skogen-hjalper-oss-na-klimatmalen - 2026-04-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Almedalen, doktorspromotionen, enklare utbildningssamarbeten, ESS, Afrikastrategi, Universitetsstyrelsen, Lärosäten Syd, Delegationsresa till Stanford och Berkeley samt Kunskapsveckan är några av punkterna i detta rektorsbrev. Doktorspromotion den 5 juni blev en fin och minnesvärd högtid. Rektors högtidstal vände si

https://www.lu.se/artikel/rektorsbrev-16-juni - 2026-04-22

I mer än sex år har processen pågått för att EU ska godkänna ett flerårigt och miljövänligt sädesslag med potential att förändra Europas jordbruk i grunden. Att det drar ut på tiden beror på ett förlegat regelverk som behöver ändras, menar forskare. Kernza är ett perennt spannmål med meterlånga rötter som är bra för både miljön och klimatet. Spannmålet, med vete som närmaste släkting, är godkänt i

https://www.lu.se/artikel/beslut-om-nytt-spannmal-har-fastnat-i-eus-regelverk-i-sex-ar - 2026-04-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sanningssökande och vetgirighet sägs vara unikt mänskliga särdrag. “Men grupptillhörighet är viktigare. Vi slutar lyssna till fakta om de nya insikterna äventyrar vår plats i gruppen”, säger Mikael Klintman, professor i sociologi. Men det finns knep att ta till. Nya berättelser om klimat, GMO, vaccination och andra

https://www.soc.lu.se/artikel/kampen-mot-kunskapsresistens-forbiser-vart-evolutionara-arv - 2026-04-21

Från ett rum i universitetshuset, via AF-borgen och dagens språk- och litteraturcentrum, till dagens lokaler på Geocentrum. Från början en del av historiska institutionen, till att bli två egna ämnen. Historien om geografin i Lund är nu dokumenterad i en ny, omfattande bok av Jonas Åkerman. Det finns två personer som tillsammans har träffat i princip all personal på institutionen för naturgeografi

https://www.naturvetenskap.lu.se/internt/artikel/jonas-akermans-sista-exkursion-och-berattelsen-om-en-institution - 2026-04-21