Search results

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Äldre personer som sover mindre än fem timmar per dygn har en kraftigt ökad risk att bli feta. Framför allt ökar det farliga fettet runt buken av för lite sömn. Det är sedan tidigare känt att sömnproblem eller sömnbrist hos barn och unga vuxna är förenat med ökad risk för övervikt och fetma. Mindre känt har det hitt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/starkt-samband-somnbrist-och-fetma - 2026-07-19

Gatan framför Clinical Research Centre, CRC, i Malmö är uppkallad efter professor Jan Waldenström. Vem var han egentligen? I en ny biografi beskrivs hans livsgärning av professor emeritus Frank Wollheim. – Jan Waldenström var en docent i Uppsala som 1943 beskrev två blodsjukdomar uppkallade efter honom, den ena benämnd "Makroglobulinemi". Han blev 1950 den förste professorn i medicin vid Lunds uni

https://www.intramed.lu.se/artikel/biografi-om-jan-waldenstrom-legendarisk-larare-fore-sin-tid - 2026-07-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I tre faser har människans matvanor dramatiskt förändrats. Den första, bruktet av stenredskap för två miljoner år sedan. Den andra, jordbruket för ungefär tiotusen år sedan. Den tredje, massproducerad industriell mat för drygt hundra år sedan. Lägg den inköpta djupfrysta pizzan i mikron. Bara några minuter senare är

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/matrevolutionerna-fran-insekter-till-spannmal-och-pizza - 2026-07-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Vi väntar allt längre innan vi planerar för barn. Men vilka samhällsekonomiska och hälsorelaterade konsekvenser kan vi förvänta oss den negativa fertilitetstrenden? Hur gör vi människor i reproduktiv ålder mer medvetna om fertilitet, levnadsvanor och en reproduktiv livsplan? Vad kan politiker göra för att vända samh

https://www.medicin.lu.se/artikel/vad-kan-vi-gora-att-vanda-den-negativa-fertilitetstrenden - 2026-07-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Zooekologen och gäddforskaren Anders Nilsson blev millenniets förste doktor vid Lunds universitet. Då följde LUM honom från morgon till kväll under hans disputationsdag. Nu, tretton år senare, har han nyss installerats som professor i akvatisk ekologi. Vi söker upp honom för att höra vad som har hänt sedan sist. Det

https://www.lu.se/artikel/resan-fran-doktor-till-professor - 2026-07-19

https://www.lu.se/artikel/ny-guide-identifierar-hur-du-gor-storst-skillnad-klimatet - 2026-07-20

Här har vi samlat kontaktuppgifter till forskare med expertkunskap om frågorna som ska diskuteras på biodiversitetstoppmötet COP16 i Cali, Colombia, 21 oktober-1 november. När du klickar på en forskares namn kommer du till personens individuella profil i Lunds universitets forskardatabas. Lundaforskare som är ackrediterade till COP16:Jesica López , doktor (disputerar 12 okt) i miljövetenskap på Ce

https://www.lu.se/artikel/expertlista-lunds-universitet-cop16 - 2026-07-20

I jorden under våra fötter pågår ett myllrande liv, avgörande för både mat och klimat. Ändå tar vi ofta detta dolda ekosystem för givet. Med ny teknik, forskning och kultur öppnar markekologen Edith Hammer och hennes kollegor, tillsammans med konstnärsduon (p)Art of the Biomass, ett helt nytt fönster till underjorden och en värld få av oss har sett. –Vissa hyser till och med negativa känslor till

https://www.luland.lu.se/artikel/ett-fonster-till-underjorden-forskning-om-jord-moter-kultur - 2026-07-19

Den 27 januari äger Förintelsens minnesdag rum. Lunds universitet är det enda lärosätet i Sverige med utbildningar i jiddisch – som är ett av flera judiska språk. Hur används minoritetsspråket idag? Oren Cohen Roman, forskare i jiddisch, har svaret. Sedan år 2000 är jiddisch ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Lunds universitet är det enda universitet i Skandinavien som erbjuder undervisni

https://www.lu.se/artikel/jiddisch-firar-25-ar-som-minoritetssprak-vad-ar-dess-status-idag - 2026-07-20

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I dag utkommer jubileumsboken ”Beredd till bådadera. Lunds universitet och omvärlden” som innehåller nio historiska studier om allt från forskningssamverkan och internationella kontakter till spirituella Fråga Lund-panelister och allmänhet som vill donera sina kroppar till vetenskapen. När Lunds universitet firade 3

https://www.lu.se/artikel/ny-historik-lyfter-fram-lunds-universitets-samspel-med-omvarlden - 2026-07-19

Vetenskapsrådet har rekommenderat en ny nationell satsning på och finansiering av polarforskning inom ramen för regeringens program för strategiska forskningsområden. Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo) är medsökande i förslaget, som leds av Stockholms universitet. Satsningen samlar flera universitet i ett långsiktigt samarbete. Även om det formella beslutet fattas av regeringen inneb

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-finansiering-polarforskning - 2026-07-19

Kol-14-metoden har fått konkurrens. Genom att analysera DNA med hjälp av artificiell intelligens, AI, har ett internationellt forskarlag, lett från Lund, utvecklat en metod som gör det möjligt att få fram exakta dateringar av tiotusenåriga mänskliga kvarlevor. Möjligheten att datera skelettdelar är av yttersta vikt för att kunna kartlägga hur folkgrupper migrerat under världshistorien. Utan solida

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-utvecklat-ai-baserad-dateringsmetod-manskliga-kvarlevor - 2026-07-19

Genom att djupdyka i museisamlingar och arkiv har forskare lyckats kartlägga Skånes florautveckling under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt. Men det mest överraskande är hur tidigt många av förändringarna började. Kan historiskt material insamlat av forskare och en botanikintresserad allmänhet användas för att följa miljö- och floraförändr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/analys-av-museimaterial-visar-hur-skanes-flora-forandrats-de-senaste-200-aren - 2026-07-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. De sammanräknade resultaten från ett stort antal undersökningar med nästan 13 000 deltagare visar att en hög födelsevikt innebär en relativt låg men stabil ökad risk för typ 1 diabetes. Såväl födelsevikt som snabb tillväxt under småbarnsåren har satts i samband med ett insjuknande i typ 1 diabetes men undersökningar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tunga-bebisar-har-okad-diabetesrisk - 2026-07-19

Den 24 september försvarade Laura Cox sin avhandling Covid as a catalyst? Exploring gendered parenthood and work-family development through the pandemic, vid Institutionen för psykologi. Avhandlingen handlar om hur könsroller i föräldraskapet och balansen mellan arbete och familjeliv förändrades under covid-19-pandemin. Pandemin ses som en händelse som fick stora konsekvenser både på familje- och

https://www.psy.lu.se/artikel/ny-avhandling-behandlar-foraldraskap-under-covid-19-och-vad-vi-kan-lara-oss-utav-pandemin - 2026-07-19

Korrosionsresistenta metalliska material behövs bland annat till raketmotorer, kärnkraftverk och kemiindustrin. Ofta används en legering av nickel, krom och molybden. Men en ny studie visar att denna legering rostar på ett sätt som tidigare inte varit känt. Byggnader, transportmedel, konstverk och musikinstrument – nästan överallt i samhället stöter vi på metalliska material. Det som begränsar liv

https://www.fysik.lu.se/artikel/lundafysiker-avslojar-brister-i-korrosionsresistent-metalliskt-material - 2026-07-19

Gemma Atkinson har tilldelats årets Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid Lunds universitet. Hon forskar på bakteriers proteiner, för att förstå hur bakterier försvarar sig mot infekterande virus, så kallade bakteriofager. Priset får hon för: För banbrytande upptäckter av bakteriella försvarssystem mot virus. Genom nya metoder inom struktur- och beräkn

https://www.medicin.lu.se/artikel/detektiv-i-proteinvarlden - 2026-07-20

Genom att djupdyka i museisamlingar och arkiv har forskare lyckats kartlägga Skånes florautveckling under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt. Men det mest överraskande är hur tidigt många av förändringarna började. Kan historiskt material insamlat av forskare och en botanikintresserad allmänhet användas för att följa miljö- och floraförändr

https://www.lu.se/artikel/analys-av-museimaterial-visar-hur-skanes-flora-forandrats-de-senaste-200-aren - 2026-07-20

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskarskolorna ClimBEco vid CEC och Bolincentrets Climate Research School (CRS) har nyligen utvecklat ett samarbete med flera miljö- och klimatfokuserade avsikter. De gemensamma aktiviteterna ska stärka kursutbudet och nätverksmöjligheterna för respektive doktorander och bidra till att driva forskningsfronten om kl

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nytt-samarbete-starker-forskning-om-klimat-och-biologisk-mangfald - 2026-07-19

Lektorerna Tina Mattsson och David Hoff från Socialhögskolan och Daniel Nilsson Ranta från Mittuniversitetet har skrivit rapporten ”Upplevelse av fysisk aktivitet och idrott i missbruksbehandling: En kvalitativ studie av klienter vid fyra institutioner.” Rapporten baseras på intervjuer och observationer som gjorts vid olika behandlingshem. Vad handlar er rapport om?– Rapporten handlar om betydelse

https://www.soch.lu.se/artikel/fysisk-aktivitet-skapar-lust-och-gladje-inom-missbruksbehandling-visar-ny-rapport - 2026-07-19