Search results

Kan ett ben från en 9000 år gammal uroxe ge förjupad kunskap om våra förfäder, och kasta nytt ljus på hur vi lever idag? Absolut, menar arkeologen Björn Nilsson som använder röntgen- och neutrontekniker för att studera forntida material på atomnivå. – Att studera föremål på atom- och molekylnivå är lite som att göra en utgrävning i miniatyr. Istället för att gräva ut en boplats, undersöker du mikr

https://www.lu.se/artikel/rontgenljus-lar-oss-mer-om-forntiden-och-kastar-nytt-ljus-pa-manniskan - 2025-11-24

På tio år har forskargruppen Rehabiliteringsmedicins forskning om ryggmärgsskador nått långt. På flera områden befinner sig forskningen i det världsledande skiktet, inte minst vad gäller att över tid följa en och samma grupp personer som lever - och åldras - med ryggmärgsskada. Forskargruppschefen Jan Lexell kommer inom kort att spänna gruppens akademiska muskler ytterligare. Den longitudinella st

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaforskning-om-ryggmargsskador-fortsatter-na-ut-i-varlden - 2025-11-24

Sju forskningsprojekt vid Lunds universitet och Malmö universitet får 2019 års anslag från Medicon Village ägarstiftelse, Mats Paulssonstiftelserna. Vid Medicinska fakulteten handlar det om forskningsprojekt som ska utveckla: ett nytt koncept för behandling av blodbrist och cancer, en plattform för antivirala behandlingar för upptäckt av bredspektrumbehandlingar för herpesvirus och andra virusin

https://www.medicin.lu.se/artikel/22-miljoner-kronor-till-forskning-inom-life-science - 2025-11-24

De stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS lyfts ofta fram som framtiden, åtminstone i Lund. Men vilken typ av forskning kan bedrivas där? Bör humanister och samhällsvetare också intressera sig för våra nya anläggningar för ”big science”? Vetenskapssociologen Olof Hallonsten beskriver i boken ”Big science i småstaden” bakgrund, nuläge och tankar om framtiden för ESS och MAX IV. Syftet med de

https://www.lu.se/artikel/forskaren-max-iv-och-ess-kraver-prioriteringar - 2025-11-24

2019 är det internationella året för hotade ursprungsspråk. Av världens 6-7000 språk riskerar nästan hälften att vara utdöda vid seklets slut. Men vad är det som gör att vissa språk hotas och att andra går framåt? Och vilka språk är på frammarsch i Sverige? Språkforskarna Niclas Burenhult och Jonas Granfeldt vet mer. Niclas Burenhult är lingvist och har under 20 års tid arbetat med att kartlägga j

https://www.lu.se/artikel/om-sprak-vilka-hotas-och-vilka-vaxer - 2025-11-24

Nu har forskarna fått svaret på frågan om oralt insulin kan förhindra tidiga tecken på typ 1-diabetes eller klinisk diagnos hos små barn med förhöjd risk att utveckla sjukdomen. Även om behandlingen inte kunde förhindra utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar fördröjde oralt insulin sjukdomshastigheten hos barn som utvecklade sådana autoantikroppar. Omkring 170 svenska barn har deltagit

https://www.medicin.lu.se/artikel/oralt-insulin-fordrojde-insjuknandet-hos-vissa-barn-med-forhojd-risk-typ-1-diabetes - 2025-11-24

Bete är en nyckelåtgärd för att bevara naturbetesmarker, några av Sveriges viktigaste livsmiljöer ur natur- och kulturvårdssynpunkt. Det är dock en utmaning att hitta rätt nivå på betet vilket leder till att många värdefulla marker betas för hårt, medan andra marker växer igen. För att diskutera utmaningar med ett högt betestryck, och öppna dörren till möjliga lösningar, bjöd LU Land in till ett f

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/betestryck-och-biologisk-mangfald-hogre-naturvarden-genom-anpassning-och-innovationer - 2025-11-24

Modern RNA-sekvensering kan ge bröstcancervården värdefulla ledtrådar och matcha enskilda patienter till rätt behandling – utifrån tumörens unika egenskaper och genuttryck. I en aktuell studie har data och genuttryck från drygt 7 700 cancertumörer använts för att utveckla vässade analysmodeller av RNA-sekvenseringen; en analys av ett enskilt vävnadsprov kan beskriva flera av tumörens egenskaper. P

https://www.medicin.lu.se/artikel/precisionsmedicin-20-val-av-brostcancerbehandling - 2025-11-24

Mycket talar för att mindre kött på tallriken är bra för klimatet. Men vad ska vi äta istället? Livsmedelsforskaren Karolina Östbring listar vilka grödor det snackas om på konferenser, i akademin och industrin och som vi förväntas odla mer av i Sverige. Men allra först bör vi halvera vårt intag av samtliga proteiner, anser hon. Jämfört med många andra länder äts det lite bönor, linser och ärtor i

https://www.lu.se/artikel/basta-grodorna-att-klara-proteinskiftet - 2025-11-24

Vårbudgeten, åtaganden för Max IV och ESS, samarbete med Nottingham, uppehållstillstånd för utländska forskare, Max IV-utmärkelse och Futuralkarnevelj är några av punkterna i detta rektorsbrev. Vårbudget. I dag är Per i Stockholm för att besöka Utbildningsdepartementet för att få reda på vad som kan förväntas i den kommande vårpropositionen. Vi hoppas att regeringen hörsammar vårt stora behov av 2

https://www.lu.se/artikel/rektorsbrev-17-mars - 2025-11-24

Nu har forskarna fått svaret på frågan om oralt insulin kan förhindra tidiga tecken på typ 1-diabetes eller klinisk diagnos hos små barn med förhöjd risk att utveckla sjukdomen. Även om behandlingen inte kunde förhindra utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar fördröjde oralt insulin sjukdomshastigheten hos barn som utvecklade sådana autoantikroppar. Omkring 170 svenska barn har deltagit

https://www.lu.se/artikel/oralt-insulin-fordrojde-insjuknandet-hos-vissa-barn-med-forhojd-risk-typ-1-diabetes - 2025-11-24

Det finns en mängd faktorer som ökar risken att drabbas av åderförkalkning och därmed också hjärtinfarkt och stroke. En del kan man själv påverka och behandla - exempelvis höga blodfetter, högt blodtryck eller rökning – medan andra är förutbestämda – som ålder och kön. Till den senare kategorin hör också ärftlighet. Här skriver Viktor Hamrefors om sitt avhandlingsarbete. Hjärtkärlsjukdom är den va

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/riskgener-hjartsjukdom-och-svar-pa-behandling - 2025-11-23

”Ah, vi äter ute idag”. Sommar är för många förknippat med lata dagar med flödande spontanitet. Men för familjer med barn med ätsvårigheter består ”ledigheten” ofta av strategier för att få i barnet näring. Föräldrar till barn med ätsvårigheter upplever sig ofta stå ensamma, utan hjälp från vården och med omgivningens ständiga ifrågasättande. Logopeden och medicine licentiat Kajsa Lamm, har djupin

https://www.medicin.lu.se/artikel/barn-som-inte-kan-ata - 2025-11-23

Diabetesforskare vid Lunds universitet har tidigare visat att det är möjligt att dela in diabetes i fem olika grupper med olika sjukdomsutveckling. En ny studie av samma forskare ger ökat stöd för att indelningen kan bli användbar inom sjukvården i framtiden. Forskarna har dessutom gjort nya fynd som visar på skillnader mellan grupperna när det gäller utvecklingen av komplikationer. – Många patien

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-forskning-om-klassificering-av-diabetes-pekar-ut-sarskilt-riskfylld-grupp - 2025-11-24

Under tisdagen uppmärksammades sex av de mest innovativa idéerna och projekten som just nu finns inom Lunds universitet. Idégivarna fick dela på totalt 500 000 kronor när Lunds universitets och Sparbanken Skånes Pris för Framtidens innovationer delades ut. Bland vinnarna märktes ett energilagringsystem som använder sig av förbrukade bilbatterier och en ny metod för att bedöma strokerisk. Priset fö

https://www.lu.se/artikel/sex-innovativa-lundaideer-prisade - 2025-11-24

Precisionsmedicin innebär att rätt patient ska få rätt behandling i rätt tid. Vad betyder det för personer med typ 2-diabetes? Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) undersöker hur sjukdomen utvecklas för att ta fram mer träffsäkra behandlingar. Epigenetiken kan bli ett användbart verktyg för att individanpassa diabetesvården. Personer med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes klumpas

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/epigenetiken-och-genetiken-ger-nya-svar-pa-hur-diabetesvarden-kan-individanpassas - 2025-11-23

Under tisdagen uppmärksammades sex av de mest innovativa idéerna och projekten som just nu finns inom Lunds universitet. Idégivarna fick dela på totalt 500 000 kronor när Lunds universitets och Sparbanken Skånes Pris för Framtidens innovationer delades ut. Bland vinnarna märktes ett energilagringsystem som använder sig av förbrukade bilbatterier och en ny metod för att bedöma strokerisk. Priset fö

https://www.innovation.lu.se/artikel/sex-innovativa-lundaideer-prisade - 2025-11-23

Doktorspromotionen, UR-föreläsningar, paneldebatt, Debatt i Lund, samordning av cancerforskningen, invigning av MAPCI, LERU, Lärosäten Syd, ReLog, nytt tomtsrättsavtal för ML4, Medicon Village och besök från Kina är några av punkterna i detta rektorsbrev. Doktorspromotionen äger rum i dag. Denna högtidsstund är alltid lika fin och det är en stor ära att se alla våra doktorer promoveras, samtidigt

https://www.lu.se/artikel/rektorsbrev-31-maj - 2025-11-24

Med artificiell intelligens öppnas nya möjligheter, men också kniviga juridiska situationer. Om du använder AI för att skapa musik, vem är det då som faktiskt är upphovsperson? Du, AI:n, eller kanske den som konstruerat och ”lärt upp” AI:n? Det är några av de frågorna som Johan Axhamn, doktor i juridik, undervisar och forskar om vid Ekonomihögskolan. Johan Axhamn från Ekonomihögskolan ingår i en s

https://www.ehl.lu.se/artikel/ai-juristen-vi-kan-sta-infor-ett-paradigmskifte - 2025-11-23

Budgetpropositionen, Max IV, Medicon Village, USA:s ambassads besök på universitetet, Dekanresan, kvalitetsdialoger och ett nytt samarbete om masterutbildningar är några av punkterna i detta rektorsbrev. Budgetpropositionen för 2013 visar att grundutbildningsanslaget för Lunds universitet ökar. Under de tre kommande åren skjuts tillfälliga platser till, för 2013 uppgår de till 17 miljoner kronor f

https://www.lu.se/artikel/rektorsbrev-1-oktober - 2025-11-23