Search results

Filter

Filetype

Your search for "Cheap fc 26 coins Buyfc26coins.com is EA Sports official for FC 26 coins Immediate delivery and great service provided..OyrG" yielded 62991 hits

Möt en alumn: Alma Bergil

Alma har läst en kandidatexamen i psykologi genom fristående kurser. Idag arbetar hon som Head of Community & Communications på Pink Programming. Läs om Almas resa under och efter studierna och de tips och råd som hon vill ge till andra studenter! Vad jobbar du med idag? - Jag arbetar idag som Head of Community and Communications på Pink Programming i Malmö. Vi är en organisation som arbetar för e

https://www.psy.lu.se/artikel/mot-en-alumn-alma-bergil - 2025-11-29

Med 70 års perspektiv på högskolan

De senaste sjuttio åren har svensk högre utbildning genomgått en omvandling. Små elitlärosäten har utvecklats till massuniversitet. Var fjärde statsanställd arbetar inom högre utbildning. Den här enorma expansionen analyseras i en ny bok av Carl-Gustaf Andrén. Han är väl rustad att ta helhetsgreppet med sin bakgrund som student, professor, utredare, rektor och universitetskansler. Med sina sjuttio

https://www.lu.se/artikel/med-70-ars-perspektiv-pa-hogskolan - 2025-11-29

Dags att ringa in det år som gått och ringa in det år som kommer*

Det är dags att summera året, detta 2021, då ingenting varit sig riktigt likt, om ett år nu någonsin kan vara likt ett annat. För mig personligen har det varit omvälvande att ta över som rektor för Lunds universitet tillsammans med en ny ledning: prorektor Lena Eskilsson och de fem vice männen och kvinnorna Per Mickwitz, Kristina Eneroth, Ann-Kristin Wallengren, Jimmie Kristensson och Viktor Öwall

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/dags-att-ringa-det-ar-som-gatt-och-ringa-det-ar-som-kommer - 2025-11-30

Röntgenljus lär oss mer om forntiden och kastar nytt ljus på människan

Kan ett ben från en 9000 år gammal uroxe ge förjupad kunskap om våra förfäder, och kasta nytt ljus på hur vi lever idag? Absolut, menar arkeologen Björn Nilsson som använder röntgen- och neutrontekniker för att studera forntida material på atomnivå. – Att studera föremål på atom- och molekylnivå är lite som att göra en utgrävning i miniatyr. Istället för att gräva ut en boplats, undersöker du mikr

https://www.lu.se/artikel/rontgenljus-lar-oss-mer-om-forntiden-och-kastar-nytt-ljus-pa-manniskan - 2025-11-30

Lundaforskning om ryggmärgsskador fortsätter nå ut i världen

På tio år har forskargruppen Rehabiliteringsmedicins forskning om ryggmärgsskador nått långt. På flera områden befinner sig forskningen i det världsledande skiktet, inte minst vad gäller att över tid följa en och samma grupp personer som lever - och åldras - med ryggmärgsskada. Forskargruppschefen Jan Lexell kommer inom kort att spänna gruppens akademiska muskler ytterligare. Den longitudinella st

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaforskning-om-ryggmargsskador-fortsatter-na-ut-i-varlden - 2025-11-30

22 miljoner kronor till forskning inom Life Science

Sju forskningsprojekt vid Lunds universitet och Malmö universitet får 2019 års anslag från Medicon Village ägarstiftelse, Mats Paulssonstiftelserna. Vid Medicinska fakulteten handlar det om forskningsprojekt som ska utveckla: ett nytt koncept för behandling av blodbrist och cancer, en plattform för antivirala behandlingar för upptäckt av bredspektrumbehandlingar för herpesvirus och andra virusin

https://www.medicin.lu.se/artikel/22-miljoner-kronor-till-forskning-inom-life-science - 2025-11-30

Hur kan vi i framtiden använda AI inom vården och medicinsk forskning?

Utvecklingen av artificiell intelligens, AI, går i snabb takt och gynnar många branscher och stora delar av samhället. Även medborgaren. Men när det kommer till AI inom sjukvården är många svenskar skeptiska. Den 20 maj hölls ett seminarium i Lund där frågor om AI, maskininlärning och framtida forskningsmöjligheter med Skånes digitala vårdsystem (SDV) diskuterades. AI är institutionen för translat

https://www.medicin.lu.se/artikel/hur-kan-vi-i-framtiden-anvanda-ai-inom-varden-och-medicinsk-forskning - 2025-11-30

Betestryck och biologisk mångfald – högre naturvärden genom anpassning och innovationer

Bete är en nyckelåtgärd för att bevara naturbetesmarker, några av Sveriges viktigaste livsmiljöer ur natur- och kulturvårdssynpunkt. Det är dock en utmaning att hitta rätt nivå på betet vilket leder till att många värdefulla marker betas för hårt, medan andra marker växer igen. För att diskutera utmaningar med ett högt betestryck, och öppna dörren till möjliga lösningar, bjöd LU Land in till ett f

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/betestryck-och-biologisk-mangfald-hogre-naturvarden-genom-anpassning-och-innovationer - 2025-11-30

Precisionsmedicin 2.0 för val av bröstcancerbehandling

Modern RNA-sekvensering kan ge bröstcancervården värdefulla ledtrådar och matcha enskilda patienter till rätt behandling – utifrån tumörens unika egenskaper och genuttryck. I en aktuell studie har data och genuttryck från drygt 7 700 cancertumörer använts för att utveckla vässade analysmodeller av RNA-sekvenseringen; en analys av ett enskilt vävnadsprov kan beskriva flera av tumörens egenskaper. P

https://www.medicin.lu.se/artikel/precisionsmedicin-20-val-av-brostcancerbehandling - 2025-11-30

Oralt insulin fördröjde insjuknandet hos vissa barn med förhöjd risk för typ 1-diabetes

Nu har forskarna fått svaret på frågan om oralt insulin kan förhindra tidiga tecken på typ 1-diabetes eller klinisk diagnos hos små barn med förhöjd risk att utveckla sjukdomen. Även om behandlingen inte kunde förhindra utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar fördröjde oralt insulin sjukdomshastigheten hos barn som utvecklade sådana autoantikroppar. Omkring 170 svenska barn har deltagit

https://www.medicin.lu.se/artikel/oralt-insulin-fordrojde-insjuknandet-hos-vissa-barn-med-forhojd-risk-typ-1-diabetes - 2025-11-30

Forskaren: ”Max IV och ESS kräver prioriteringar”

De stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS lyfts ofta fram som framtiden, åtminstone i Lund. Men vilken typ av forskning kan bedrivas där? Bör humanister och samhällsvetare också intressera sig för våra nya anläggningar för ”big science”? Vetenskapssociologen Olof Hallonsten beskriver i boken ”Big science i småstaden” bakgrund, nuläge och tankar om framtiden för ESS och MAX IV. Syftet med de

https://www.lu.se/artikel/forskaren-max-iv-och-ess-kraver-prioriteringar - 2025-11-30

Om språk – vilka hotas och vilka växer?

2019 är det internationella året för hotade ursprungsspråk. Av världens 6-7000 språk riskerar nästan hälften att vara utdöda vid seklets slut. Men vad är det som gör att vissa språk hotas och att andra går framåt? Och vilka språk är på frammarsch i Sverige? Språkforskarna Niclas Burenhult och Jonas Granfeldt vet mer. Niclas Burenhult är lingvist och har under 20 års tid arbetat med att kartlägga j

https://www.lu.se/artikel/om-sprak-vilka-hotas-och-vilka-vaxer - 2025-11-30

Rektorsbrev 17 mars

Vårbudgeten, åtaganden för Max IV och ESS, samarbete med Nottingham, uppehållstillstånd för utländska forskare, Max IV-utmärkelse och Futuralkarnevelj är några av punkterna i detta rektorsbrev. Vårbudget. I dag är Per i Stockholm för att besöka Utbildningsdepartementet för att få reda på vad som kan förväntas i den kommande vårpropositionen. Vi hoppas att regeringen hörsammar vårt stora behov av 2

https://www.lu.se/artikel/rektorsbrev-17-mars - 2025-11-30

Oralt insulin fördröjde insjuknandet hos vissa barn med förhöjd risk för typ 1-diabetes

Nu har forskarna fått svaret på frågan om oralt insulin kan förhindra tidiga tecken på typ 1-diabetes eller klinisk diagnos hos små barn med förhöjd risk att utveckla sjukdomen. Även om behandlingen inte kunde förhindra utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar fördröjde oralt insulin sjukdomshastigheten hos barn som utvecklade sådana autoantikroppar. Omkring 170 svenska barn har deltagit

https://www.lu.se/artikel/oralt-insulin-fordrojde-insjuknandet-hos-vissa-barn-med-forhojd-risk-typ-1-diabetes - 2025-11-30

Bästa grödorna för att klara proteinskiftet

Mycket talar för att mindre kött på tallriken är bra för klimatet. Men vad ska vi äta istället? Livsmedelsforskaren Karolina Östbring listar vilka grödor det snackas om på konferenser, i akademin och industrin och som vi förväntas odla mer av i Sverige. Men allra först bör vi halvera vårt intag av samtliga proteiner, anser hon. Jämfört med många andra länder äts det lite bönor, linser och ärtor i

https://www.lu.se/artikel/basta-grodorna-att-klara-proteinskiftet - 2025-11-30

Riskgener för hjärtsjukdom och svar på behandling

Det finns en mängd faktorer som ökar risken att drabbas av åderförkalkning och därmed också hjärtinfarkt och stroke. En del kan man själv påverka och behandla - exempelvis höga blodfetter, högt blodtryck eller rökning – medan andra är förutbestämda – som ålder och kön. Till den senare kategorin hör också ärftlighet. Här skriver Viktor Hamrefors om sitt avhandlingsarbete. Hjärtkärlsjukdom är den va

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/riskgener-hjartsjukdom-och-svar-pa-behandling - 2025-11-29

Barn som inte kan äta

”Ah, vi äter ute idag”. Sommar är för många förknippat med lata dagar med flödande spontanitet. Men för familjer med barn med ätsvårigheter består ”ledigheten” ofta av strategier för att få i barnet näring. Föräldrar till barn med ätsvårigheter upplever sig ofta stå ensamma, utan hjälp från vården och med omgivningens ständiga ifrågasättande. Logopeden och medicine licentiat Kajsa Lamm, har djupin

https://www.medicin.lu.se/artikel/barn-som-inte-kan-ata - 2025-11-29

Ny forskning om klassificering av diabetes pekar ut särskilt riskfylld grupp

Diabetesforskare vid Lunds universitet har tidigare visat att det är möjligt att dela in diabetes i fem olika grupper med olika sjukdomsutveckling. En ny studie av samma forskare ger ökat stöd för att indelningen kan bli användbar inom sjukvården i framtiden. Forskarna har dessutom gjort nya fynd som visar på skillnader mellan grupperna när det gäller utvecklingen av komplikationer. – Många patien

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-forskning-om-klassificering-av-diabetes-pekar-ut-sarskilt-riskfylld-grupp - 2025-11-30

Sex innovativa lundaidéer prisade

Under tisdagen uppmärksammades sex av de mest innovativa idéerna och projekten som just nu finns inom Lunds universitet. Idégivarna fick dela på totalt 500 000 kronor när Lunds universitets och Sparbanken Skånes Pris för Framtidens innovationer delades ut. Bland vinnarna märktes ett energilagringsystem som använder sig av förbrukade bilbatterier och en ny metod för att bedöma strokerisk. Priset fö

https://www.lu.se/artikel/sex-innovativa-lundaideer-prisade - 2025-11-30

Sex innovativa lundaidéer prisade

Under tisdagen uppmärksammades sex av de mest innovativa idéerna och projekten som just nu finns inom Lunds universitet. Idégivarna fick dela på totalt 500 000 kronor när Lunds universitets och Sparbanken Skånes Pris för Framtidens innovationer delades ut. Bland vinnarna märktes ett energilagringsystem som använder sig av förbrukade bilbatterier och en ny metod för att bedöma strokerisk. Priset fö

https://www.innovation.lu.se/artikel/sex-innovativa-lundaideer-prisade - 2025-11-29