Search results

Resan har gått från medeltidsarkeologi till ledande uppdrag inom utvärdering, utbildning och forskning. Nu tar Tina Josefson med sig erfarenheterna, och passionen för struktur, dialog och kreativitet, till LTH. På agendan just nu står att lyssna, lära och fortsätta utforska fakulteten. Tina Josefson är kanslichef på LTH sedan i maj 2025. Men hennes gärning inom akademin började redan för tjugo år

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/fran-medeltidens-tankevarld-till-framtidens-akademi-mot-lths-nya-kanslichef - 2026-06-07

Nu lanserar LTH profilområden för sin samlade spetskompetens inom forskningen. Dessa tvärvetenskapliga områden ska bidra till ökad samverkan med näringslivet och samhället. Kraftsamlingen görs kring sju teman: aerosoler, AI och digitalisering, avancerade ljuskällor, cirkulär byggindustri, energiomställning, nanovetenskap och teknik för hälsa. För LTH:s rektor, Annika Olsson, är etableringen av pro

https://www.lthin.lth.se/artikel/2022/lth-lanserar-profilomraden-starkare-svar-pa-samhallsutmaningar - 2026-06-07

Nu inleds en utredning av ämnet fysik vid Lunds universitet. Syftet är att få inspel av en extern expertgrupp kring hur fysikämnet kan utvecklas framöver. Ett särskilt fokus ligger på hur förändringar i verksamheten kan bidra till att stärka ämnet och öka dess internationella genomslag. Ämnet fysik vid Lunds universitet finns idag vid Lunds Tekniska Högskola och Naturvetenskapliga fakulteten. Ämne

https://www.lthin.lth.se/artikel/2026/amnet-fysik-ses-over-av-expertgrupp - 2026-06-07

Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2026-06-07

Rocío Paz Gonzalez har undersökt sambandet mellan trasiga menisker och artros. Under tre månaders tid har Rocío Paz Gonzalez med hjälp av bidrag från UDC-Inditex befunnit sig vid Lunds universitet på Biomedicinskt centrum (BMC) för att undersöka menisker. Under sin tid i Lund har hon lärt sig nya teknologier för att studera proteiner och arbetat med tekniker för att identifiera biomarkörer i menis

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/reportage-forskarstuderande-fran-spanien-tittar-pa-menisker-i-lund - 2026-06-07

Att söka hjälp för psykisk ohälsa kan vara svårt nog. En ny studie som Emmy Nilsson skrivit visar att många patienter upplever ett glapp mellan sina behov av stöd och den vård de faktiskt får. Att söka hjälp för psykisk ohälsa är sällan enkelt. En ny svensk studie av doktorand Emmy Nilsson visar nu att många patienter som vänder sig till primärvården känner sig ensamma, osäkra och ibland missförst

https://www.cepi.lu.se/artikel/en-onskan-att-bli-omfamnad-ny-studie-belyser-hur-personer-med-psykisk-ohalsa-upplever-motet-med - 2026-06-07

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Katarina Grim från CEPI har de senaste åren forskat om Delat Beslutsfattande inom psykiatrin. Ett digitalt beslutsstöd hjälper personal att jobba mer jämlikt med brukaren, men framförallt ger processen ökat inflytande och delaktighet. Med avhandlingen Legitimizing the knowledge of mental health services users in sha

https://www.cepi.lu.se/artikel/jamlika-moten-battre-psykiatri - 2026-06-07

Naturkunnig är en digital utbildning för alla som vill lära sig mer om Sveriges natur. Här kan du gå kurser i allt från skogsmark till dagfjärilar – helt i din egen takt! Satsningen är ett samarbete mellan bland andra Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Svensk Dagfjärilsövervakning vid Lunds universitet. Vill du lära dig vad fler arter heter som du ser i ditt dagliga liv, vill du bli bättre på a

https://www.luland.lu.se/artikel/naturkunnig-alla-som-vill-lara-kanna-sveriges-natur - 2026-06-07

Ett fullsatt rum med forskare, näringslivsrepresentanter och studenter samlades för att diskutera desinformation som ett växande hot mot vetenskap, tillit och demokratiska processer. Seminariet, organiserat av Agenda 2030 Graduate School tillsammans med Centrum för beredskap och resiliens, lyfte desinformation som en av vår tids centrala samhällsutmaningar. Panelen betonade att desinformation – fa

https://www.luprep.lu.se/artikel/desinformation-hot-missuppfattningar-och-vetenskapens-roll - 2026-06-07

Lunds universitet satsar ytterligare miljoner på Centrum för beredskap och resiliens (LUPREP). Pengarna går till forskarskolan som får åtta nya tjänster. Målet är att bli Sveriges ledande nav för forskning, utbildning och samverkan kring samhällets beredskap och motståndskraft. Som ett svar på ökande samhällshot – från klimatförändringar till säkerhetspolitiska förändringar som kräver nya sätt att

https://www.luprep.lu.se/artikel/lunds-universitet-satsar-nya-miljoner-pa-framtidens-totalforsvar - 2026-06-07

I slutet av april 2024 beslutade fakultetsstyrelsen att en ny institution, Institutionen för kommunikation, ska inrättas. Bildandet av den nya institutionen är en del i fakultetens utveckling mot färre enheter, men samgåendet har också drivits av ytterligare skäl. Den nya institutionen träder i kraft den 1 januari 2025 och följande verksamheter kommer att ingå: Institutionen för strategisk kommuni

https://www.iko.lu.se/artikel/ny-institution-kommunikation-fran-2025 - 2026-06-07

Med en bakgrund inom maringeologi och en passion för att koppla samman forntida havsmiljöer med dagens miljöutmaningar, kliver professor Helena Filipsson in i rollen som biträdande prefekt vid MGeo. I sin nya roll kommer hon att arbeta med att stärka den vetenskapliga infrastrukturen, stödja forskningen och bygga samarbeten som ökar institutionens synlighet och genomslag. Helena, kan du kort berät

https://www.mgeo.lu.se/internt/artikel/mot-helena-filipsson-ny-bitradande-prefekt-vid-mgeo-med-fokus-pa-vetenskaplig-infrastruktur - 2026-06-07

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett nytt projekt finansierat av Europeiska forskningsrådet (ERC) tar sikte på att bygga motorer – gjorda av proteiner. ”Vi gissar att det finns en anledning till att evolutionen valde just proteiner som huvudbyggstenen för liv” säger fysikprofessor Heiner Linke som koordinerar satsningen. Nobelpriset i kemi 2016 gic

https://www.fysik.lu.se/artikel/10-miljoner-euro-till-minimala-motorer - 2026-06-07

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Människor med typ 2 diabetes har epigenetiska förändringar i arvsmassan som friska personer inte har. Det visar en ny stor kartläggning gjord av forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum. Forskarna fann dessutom ett stort antal gener som till följd av dessa epigenetiska förändringar bidrar till försämrad insul

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/epigenetiska-forandringar-i-arvsmassan-kan-forklara-typ-2-diabetes - 2026-06-07

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Fetmakirurgi har visat sig ha positiva effekter inte bara på vikten utan på diabetes och hjärtsjukdomar. De goda hälsoeffekterna orsakas inte av en förminskad magsäck, utan av att operationerna leder till ökade gallsyranivåer i blodcirkulationen. Det visar försök på möss. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mekanismen-bakom-fetmakirurgins-halsoeffekter - 2026-06-07

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Att leva med diabetes, är rubriken på Medeondagens program i Malmö den 23 april med föredrag och utdelning av Medeonpriset. Dagen arrangeras i samverkan med Lunds universitets Diabetescenter. Diabetsforskningen i Malmö har en mycket stark ställning internationellt. Medeonstipendiet har dubblats, 50 000 kronor kommer

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/medeonstipendiet-till-nils-wierup - 2026-06-07

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Kan en speciell typ av kostfibrer förhindra uppkomsten av typ 2-diabetes? Det ska Örebroforskare undersöka hos personer som riskerar att drabbas av sjukdomen. Smörsyrabakterier, som är en del av den normala tarmfloran hos människor, spelar en central roll i studien. Smörsyran som bakterierna producerar stärker mag-o

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-studie-forskarna-vill-forhindra-utvecklingen-av-typ-2-diabetes-med-fibrer - 2026-06-07

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Enligt en finsk studie kan daglig kontakt med hund under första levnadsåret minska risken för typ 1 diabetes. I undersökningen deltog fler än 3 000 barn. Alla hade riskgener för sjukdomen men i jämförelse hade lill-mattarna och lill-hussarna en halverad risk för att insjukna i typ 1 diabetes jämfört med barn som int

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hund-hemma-kan-forhindra-typ-1-diabetes - 2026-06-07

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vaccin-mot-typ-1-diabetes-inom-tjugo-ar - 2026-06-07

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En av de huvudmisstänkta orsakerna till att processen mot autoimmunitet och typ 1 diabetes triggas igång har i många år varit virusinfektioner. En ny studie kunde dock inte bekräfta något samband. Två grupper av barn i TEDDY-undersökningen (se länkar nedan) har jämförts. Dels de som har utvecklat antikroppar vilka ä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-teddy-studie-diabetesgatan-fortsatter-gacka-forskarna-0 - 2026-06-07